Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så spenderar studenter pengar

Många studenter jobbar extra men trots det lever de med små marginaler. Det visar siffror som privatekonomiappen Tink har tagit fram. Familjeekonomen Bodil Hallin ger sina bästa tips till studenter som vill bygga upp en buffert.

Hösten är här och snart är det dags för landets högskolor och universitet att fyllas med studenter. Enligt siffror från Tink har de 4.700 studenter som använder appen relativt höga inkomster.

Inflödet på deras konton ligger på 16.700 kronor i månad medan utgifterna ligger på cirka 16.300 per månad.

Då studielån och bidrag ligger på ungefär 9.000 kronor i månaden är 16.700 kronor en hög inkomst. Enligt Tinks statistik arbetar nästan 70 procent av studenterna i urvalet extra utöver sommarmånaderna. En tredjedel av studenternas intäkter kommer från lön.

Statistiken visar att studenterna lägger mest pengar på hyra och livsmedel. Sammanlagt cirka 4.700 kronor i månaden. De äter på restaurang för nästan 800 kronor i månaden och köper kläder för nästan 900 kronor per månad. Favoritrestaurangen är Mcdonalds och klädbutiken där studenter shoppar mest är Åhléns.

Rebecka Stenkvist, ordförande för Sveriges Förenta studentkårer, tycker att det är oroväckande att så många studenter tvingas arbeta extra utöver sina studier.
– Meningen är att studiemedlet ska räcka för studenternas utgifter men det gör det inte. Enligt våra beräkningar går studenter back 850 kronor per månad om de bara köper det nödvändigaste och inte jobbar extra. Studiemedlet räcker helt enkelt inte för den genomsnittliga studenten.

Bodil Hallin som är familjekonom på Ikano bank tror att studenterna som deltagit i undersökning har något högre inkomster än genomsnittsstudenten. Trots det har de lite pengar kvar i slutet av månaden. Hennes råd till den som jobbar extra på sommaren är att sätta undan en rejäl slant som får pengarna att räcka även under de mer knapra månaderna.

– Det kan vara smart att sätta in pengarna på ett konto på en annan bank så att det blir svårare att komma åt dem.

Enligt Bodil Hallin är det bra att som student ha en buffert på cirka 5.000 kronor för oförutsedda utgifter.

– Det enklaste sättet att spara pengar är att hålla nere stora fasta kostnader varje månad. Det kan man göra genom att exempelvis dela lägenhet med kompisar eller att bo mindre. Vill man spara in på matkostnaderna kan man ordna en budgetvariant av tv-programmet ”Halv åtta hos mig” med sina vänner. Det är både billigare och roligare att dela på matlagningen.

Andra sätta att spara är att cykla och gå i stället för att använda kollektivtrafik eller bil.

– Ett tips till studenter som jobbar mycket är att hålla koll på inkomsterna. Tjänar man för mycket kan man behöva betala tillbaka studielånet och bostadsbidraget om man har ett sådant.

Enligt Tink är en del av förklaringen till det höga inflödet på studenternas konton att alla transaktioner som kommer in och ut på bokförs som intäkt och kostnad. Den som delar lägenhet och får betalt av sina kompisar får en pluspost på kontot som räknas med i statistiken trots att det är en kostnad som delas på fler personer. Samma sak gäller andra utlägg som man gör och sedan får betalt av andra.

Bodil Hallins bästa spartips till studenter

1. Satsa på att ha en buffert på 5.000 kronor.

2. Minimera kostnaden för boende genom att dela med kompisar.

3. Vill man spara in på matkostnaderna kan man ordna en budgetvariant av tv-programmet ”Halv åtta hos mig” med sina vänner. Det är både billigare och roligare att dela på matlagningen.

4. Cykla och gå i stället för att använda kollektivtrafik eller bil.

5. Köp begagnade möbler till din lägenhet och köpa saker efter hand.

6. Leta efter begagnad studentlitteratur eller låna på biblioteket.

7. Håll koll på inkomsterna. Tjänar du för mycket kan du behöva betala tillbaka delar av studielånet och bostadsbidraget om du har ett sådant.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.