Kraftbolagen har de senaste vintrarna fått tre fyra gånger mer för sin el än vad det kostar att producera den i de svenska kärnkraftverken. Enstaka dagar har priserna – och därmed vinsten – varit betydligt högre. Det visar siffror som DN tagit fram.
2009 kostade varje kilowattimme som producerades i Forsmarks kärnkraftverk 24 öre. Siffrorna för 2010 är ännu inte klara men beräknas ligga något eller några öre högre.
För den el som såldes på den nordiska elbörsen i december i fjol pendlade dygnsmedelpriset mellan 58 och 94 öre per kilowatttimme. Skillnaden mellan vad elen kunde säljas för och vad det kostade att producera den – i det här fallet någonstans mellan 30 och 65 öre per kilowattimme – är alltså den vinst kraftbolagen gör på sin elproduktion.
Det är förklaringen till de miljardvinster de tre stora kraftbolagen kunnat redovisa de senaste åren. Det är också en av förklaringarna till de chockräkningar som drabbat konsumenterna de två senaste vintrarna.
Men exakt hur stora förtjänster Vattenfall, Fortum, Eon och andra kraftbolag gör på sin elproduktion går inte att med säkerhet beräkna.
Bolagen är mycket förtegna med hur deras avtal ser ut, till exempel med den elintensiva industrin, och hur mycket av elen de säljer till de höga priserna på elbörsen.
Men att förtjänsten på den producerade elen är mycket stor visar inte minst att de stora kraftbolagen har skyhögt högre vinst per anställd än övriga stora svenska industriföretag.
– Vi levererar all vår el till börsen. Men allt säljs inte till spotpriset utan till gällande marknadspris, säger Lars Joelsson, chef för Vattenfalls nordiska elproduktion. Han vill inte gå in på hur mycket Vattenfall tjänar på varje producerad kilowattimme.
Han vill inte heller uppge vad produktionskostnaden ligger på när det gäller el från vattenkraft. Men enligt uppgift tjänar kraftbolagen ännu bättre på vattenkraften.
– Det är klart att kostnaden för vattenkraften är lägre, säger Lars Joelsson.
Energiexperter utanför kraftbolagen uppskattar att bolagen i fjol kunde sälja sin el till det genomsnittliga dygnspriset som då låg på 54 öre per kilowattimme. Det innebär att kraftbolagen tar ut ungefär det dubbla priset för sin kärnkraftsel jämfört med vad det kostar att tillverka den.
Statliga Konkurrensverket har flera gånger riktat hård kritik mot den bristande konkurrensen i den svenska elproduktionen. Den märks främst när det blir brist på el vid sträng kyla.
– Producenterna har ett övertag och har då lättare att kontrollera marknaden. Då utsätts de inte för några risker för att de inte ska kunna bli av med sin produktion. Det återspeglas när de lägger sina bud på börsen, säger Stig-Arne Ankner på Konkurrensverket som anser att de stora kraftbolagen på det sättet pressar upp elpriserna.
Fler kraftledningar mellan grannländerna och ökad produktion måste till för att bryta kraftbolagens dominans, säger Ankner.