Av de åtgärder som har diskuterats är ränteavdraget det som skulle ha störst träffsäkerhet. Det anser Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
– Det slår direkt mot lusten att låna, säger hon men tillägger att hon inte tar ställning till om det är bra eller dåligt.
Det skulle inte heller slå lika mot alla.
– Minskade ränteavdrag slår mer mot unga familjer som ofta har större lån. Det är en förändring som gynnar äldre och förmögna och missgynnar unga och skuldsatta. Och det skulle komma när räntorna ändå är på uppgång.
Men skillnaden mot övriga förslag, bortsett från räntehöjningar, är att de går att komma runt. Höjs amorteringskraven på bostadslån kanske folk tar fler blancolån i stället, högre krav på konsumtionskrediter kan leda till att folk lånar mer på bostaden för att köpa bil eller resa.
– Höjs stämpelskatten för lagfarter kanske villapriserna dämpas. Men den totala summa människor lånar blir ändå samma. Det kan också uppfattas som orättvist eftersom det inte finns motsvarande skatt för bostadsrätter, säger Gunilla Nyström.
Och så ser det ut: resonemangen kan vändas och vridas på. Det alla förslagen har gemensamt dock, är att de påverkar människors plånbok. Där blir det mindre över.
Innan ministrarna Peter Norman och Anders Borg, och andra ansvariga politiker, börjar slamra med verktygslådan på riktigt, måste de därför veta hur de ska skruva för att komma åt det de är ute efter: Att undvika en bolånebubbla.
Fel ingrepp eller för mycket av något kan leda till oönskat resultat. Eller som Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi, sammanfattar det hela: Det finns en risk att man helt enkelt slaktar kon.
Han skulle helst se höjd fastighetsskatt för att kyla av bostadsmarknaden, ett verktyg som kanske inte saknas i finansmarknadsministerns låda men som han inte har pekat på ännu.
– Höjd skatt på fastigheter i kombination med amorteringskrav är effektiva och enkla ingrepp.
Men Stellan Lundström skyndar sig att tillägga:
– Det vore samtidigt att begå politiskt självmord att införa högre skatt på fastigheter.
De åtgärder som nu diskuteras imponerar inte.
– De borde ha införts långt tidigare, inte nu i elfte timmen.
Stellan Lundström gör också tummen ned för minskade möjligheter till ränteavdrag.
– Det hänger ihop med kapitalbeskattningen, krångligt helt enkelt, sammanfattar han.
Stellan Lundström vill inte beskriva det som att vi befinner oss i en bolånebubbla. Det leder tankarna lite fel.
– Men samtidigt har Sverige fått något som liknar de amerikanska subprimelånen, de som utlöste den senaste globala finanskrisen.
Han är därför kritisk till att statens egen kreditinstitut, SBAB, gick i täten för att avskaffa de ränteskillnader som tidigare fanns mellan villalån och lån till bostadsrätter. Den åtgärden spädde på de problem vi har i dag.
– När räntorna började sänkas under senare delen av 1990-talet var det ingen som räknade med att vi skulle få en så lång och utdragen högkonjunktur på bostadsmarknaden