DN granskar kungens ekonomi

Så växer kungens förmögenhet

Publicerad 2012-10-30 06:40

Bild 1 av 3
preload icon
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

År efter år begär kungen mer pengar från staten för att klara av jobbet som statschef. Samtidigt växer hans privata förmögenhet – på tio år har Carl XVI Gustaf tjänat nära 134 miljoner kronor visar DN:s granskning.

År efter år begär kungen mer pengar från staten för att klara av jobbet som statschef. Samtidigt växer hans privata förmögenhet – på tio år har Carl XVI Gustaf tjänat nära 134 miljoner kronor visar DN:s granskning.

Hur mycket av skattemedlen han använder privat får ingen veta.

De senaste åren har kungen begärt ökade anslag från statskassan. I många fall har regeringen gått med på kraven och sedan 2001 har kungahusets årsbudget ökat med 26 miljoner kronor efter justering för inflation. Samtidigt har kungens privata förmögenhet ökat betydligt mer.

Carl XVI Gustaf har under de senaste tio åren fått avkastning på sitt kapital med nära 134 miljoner kronor visar DN:s kartläggning. Kungens privata förmögenhet är enligt DN:s beräkningar minst 300 miljoner kronor. Utöver det har han 45 miljoner kronor i sitt bolag Bensor AB.

I år får kungahuset 122 miljoner kronor i anslag från skattebetalarna.

För mer än hälften av pengarna, de som går till hovstaten, finns det inga som helst krav på öppen redovisning eller insyn. Hovstatens budget på 62 miljoner kronor ska täcka kungens kostnader för officiella uppdrag med representation, resor, personal och kungafamiljens leverne.

– Han har den här uppgiften som statschef och för det får han ett apanage som han får råda över. Han får själv skapa sin organisation och sköta sitt jobb, säger Lena Westin, ämnesråd på regeringskansliet.

– En del av det måste naturligtvis vara det som du och jag skulle betrakta som lön. Han måste äta mat, han måste ju leva, säger hon.

Kungen har ingen skyldighet att redovisa sina utgifter till skillnad från alla andra skattefinansierade verksamheter. Enligt hovets ekonomidirektör Jan Lindman hör de senaste årens ökning av apanaget samman med kraftigt ökade kostnader för säkerhet och med att kronprinsessan Victoria fick en egen hovstat.

Varje år lämnar hovet in ett budget­underlag med en uträkning om ökade kostnader för inflation och löneutveckling. Enligt hovets egna beräkningar går de back varje år.

– Vi får sällan kompensation för det. Här ligger ett latent önskemål om kontinuerlig effektivisering, säger Jan Lindman.

Den första januari i år genomförde hovet en omorganisation i jakt på bättre effektivitet.

– Det var kungen som drev fram det här, vi har slagit samman och ändrat och gjort ett antal åtgärder för att hitta bättre sätt att arbeta. Just för att kompensera att vi inte får någon kompensation, säger Bertil Ternert, hovets informationschef.

Oppositionen har krävt ökad insyn och efter ett riksdagsbeslut i december i fjol ska regeringen försöka få till en ny överenskommelse med hovet om ökad öppenhet. Snart ett år efter riksdagsbeslutet har ingenting hänt. I slutändan är det hovet som avgör om det ska bli någon ny uppgörelse. Regeringen har inga möjligheter att tvinga fram en större öppenhet.

– Vi har samtal och försöker från båda håll hitta någon väg framåt. Det finns en vilja från båda håll att finna en lösning, säger Lena Westin.

Riksdagsledamoten Phia Andersson var en av de sex socialdemokrater som skrev under motionen om krav på ökad insyn. Hon hoppas att den nya uppgörelsen med hovet ska leda till att det som alla andra skattefinansierade verksamheter tvingas öppet redovisa sina utgifter.

Det skulle också innebära att det för första gången skulle bli möjligt att se hur stor del av apanaget som kungen använder för privat bruk.

– Det blir ju en konsekvens av att de offentliga utgifterna blir kända, säger Phia Andersson.

Kungen omfattas av samma skatte­regler som alla andra svenskar och senast han deklarerade en lön var i taxeringen 1994. Då uppgav statschefen att han haft 13 600 kronor i inkomst av tjänst.

Riksdagsbeslutet om krav på en ny överenskommelse har ingen tidsgräns och i princip kan hovet dra ut på beslutet i många år. Senast hovet gick med på större öppenhet var 2005. Sedan dess har hovet redovisat hur mycket pengar de olika delarna i hovförvaltningen får och vilka uppdrag kungafamiljen deltagit i under året.

Enligt Jan Lindman ska hovet snaträffa regeringskansliets representanter för fortsatta förhandlingar.

– Vi har en bra och löpande dialog med finansdepartementet och vi ska träffas inom kort för att med utgångspunkt i 1810 års överenskommelse modifiera den så att vi hittar en lösning, säger Jan Lindman.

Den andra halvan av anslaget går till slottsstaten som ska sköta underhåll och vård av det kungliga kulturarvet. I den delen finns en större öppenhet och årsredovisningen ger samma uppgifter som andra skattefinansierade verksamheter. Slottsstaten står under tillsyn av Riksrevisionen.

DN Plus: Här är kungafamiljens alla tillgångar



Läs mer:

Stiftelserna utan insyn som ger kungen pengar

Tipsa via e-post

Mer från förstasidan

mexiko500
Foto:AFP Byggnader utryms i Mexico City efter skalvet.

7,5 på Richterskalan. Jordbävning skakade marken i mexikansk turistort.

guld244
Foto:AP

Klagade över magproblem. Man sa att han svalt en kapsyl. Men kirurgerna hittade något helt annat. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
korsfast_500
Foto:Noel Celis/TT/AFP

Bildspecial. Här blir åtta filippinier och en dansk korsfästa med spik. 16  1 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons: