Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Så vill regeringen snabba på bostadsbyggandet

Mehmet Kaplan (MP) vill korta byggtiderna.
Mehmet Kaplan (MP) vill korta byggtiderna. Foto: Jonas Eriksson

Trög byråkrati kring byggprojekt pekas ut som ett skäl till bostadsbristen. Nu vill regeringen förenkla processen. Överklaganden av kommunala detaljplaner ska gå direkt till domstol utan att passera länsstyrelserna, enligt ett förslag som klubbas i dag.

Tid är pengar även i byggbranschen. Därför menar många att segdragen handläggning både bromsar och fördyrar bostadsbyggandet. Såväl branschorganisationen Fastighetsägarna som den oberoende utredningen Nybyggarkommissionen och många andra har pekat på detta.

Samtidigt är läget på bostadsmarknaden akut. Två tredjedelar av landets kommuner anger att de har brist på bostäder. Enligt Boverket måste uppemot en halv miljon bostäder byggas till 2020. Bostadsbristen drabbar särskilt unga och förstärks av det stora antal flyktingar som kommer till Sverige.

Det är bakgrunden till att regeringen i dag torsdag klubbar en lagrådsremiss med förslag om att korta tiden från att en kommun har spikat en detaljplan till dess att byggbolaget kan sätta spaden i marken.

– Det här är ett sätt att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Det ska bli enklare, snabbare och billigare, säger bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).

 

De stora byggbolagen har ekonomiska muskler för att hantera en utdragen och osäker process. De små har inte det och det gör att de aktar sig för att ge sig in i det. Här finns det kapacitet som inte kommer till användning i dag.

 

I dag är det länsstyrelsen man ska vända sig till om man vill överklaga en kommunal detaljplan. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen. Sista instans är mark- och miljööverdomstolen.

Regeringen vill nu kapa ett led i den kedjan, nämligen länsstyrelserna, så att överklaganden går direkt till domstolen. I dag är det två tredjedelar av de ärenden som hanteras av länsstyrelserna som ändå går vidare till nästa instans.

Genom att ta bort ett led kan man enligt den utredning som ligger till grund för förslaget kapa tiderna med i genomsnitt 4,5 månader.

Mehmet Kaplan vill inte sätta exakta siffror på hur många fler bostäder reformen kan tänkas ge men menar att det handlar om ”flera tusen” per år.

En annan viktig poäng med förslaget är enligt Kaplan att det öppnar för mer konkurrens inom byggsektorn, vilket kan pressa ned kostnaderna.

– De stora byggbolagen har ekonomiska muskler för att hantera en utdragen och osäker process. De små har inte det och det gör att de aktar sig för att ge sig in i det. Här finns det kapacitet som inte kommer till användning i dag, säger Mehmet Kaplan.

För att klara ett större antal mål tillförs domstolarna ökade anslag i regeringens höstbudget, enligt Kaplan. Bostadsministerns bedömning är att medborgarnas möjligheter till inflytande säkras.

– Jag är övertygad om att detta kommer att leva upp till de högt ställda förväntningar som medborgarna ska kunna ha på rättssäkerhet.

Regeringens förslag grundar sig på en utredning som tillsattes av den förre bostadsministern Stefan Attefall (KD). Det råder en bred enighet om att regelförenklingar är till fromma för bostadsbyggandet.

Andra delar av regeringens bostadspolitik är mer omstridda. Det gäller framför allt det investeringsstöd till nya hyresrätter, värt 11 miljarder kronor de kommande fyra åren, som finns med i höstbudgeten.

Bostadsminister Kaplan beskriver det som nödvändiga delar i ett helhetsgrepp som regeringen tar för att komma till rätta med bostadsbristen.

– Vi menar att det behövs både regelförenklingar och investeringar. Det här är komplext, det finns ingen quick fix.

Det finns ytterligare förslag om ändrade regler för överklaganden som regeringen valt att inte gå vidare med i det här skedet. Utredningen som såg över länsstyrelsernas roll föreslog också att proceduren för bygglov skulle förändras. Fastighetsägarna och andra har också velat begränsa vilka som ska ha rätt att överklaga byggbeslut.

Guide. Regeringens förslag

I dag kan en detaljplan passera fyra instanser innan den träder i kraft. Regeringen vill minska det till tre.

  1. Kommunerna. Detaljplaner tas fram och beslutas av kommunen. Planen anger hur mark och vatten får användas och därmed var och hur det får byggas. Kommuninvånare får möjlighet att ge synpunkter.
  2. Länsstyrelserna. I dag är det till länsstyrelserna man vänder sig om man vill ha ändringar i en detaljplan. Det här steget vill regeringen ta bort för att korta byggtiderna.
  3. Mark- och miljödomstolarna. Finns fem stycken. Enligt regeringens förslag ska överklaganden av detaljplaner gå direkt hit.
  4. Mark- och miljööverdomstolen. Även i fortsättningen sista instans.
Mer om bostäder

• Massproducerade ”Stockholmshus” ska ge lägre hyror
I dag fattas beslut om att börja bygga så kallade Stockholmshus för att få ned hyrorna i allmännyttan.
   – Om vi inte klarar att bygga billigare kommer Stockholm att vara ett reservat för rika om 20 år, säger bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh (V)

• Politik som sluttar rakt ned mot underjorden
Kan man bo i en källare? Vid en hårt trafikerad väg? Ja, menar Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH.

• IMF vill helt slopa ränteavdragen
Ränteavdragen bör fasas ut och helt avskaffas inom en tidsrymd av sex till tio år. Det menar en expertgrupp från Internationella valutafonden, IMF, som har granskat Sveriges ekonomi.

• Hyresgäster rustar för strid mot fastighetsägare
Landets hyresgäster rustar för strid. Utgångsbudet i förhandlingen med fastighetsägarna är benhårt: hyrorna ska lämnas oförändrade. Samtidigt attackeras föreningen av C-ledaren Annie Lööf som kräver att hyresgästföreningens förhandlingsmonopol ska avskaffas

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.