Bakgrunden till konkursansökan är att amerikanska GM sagt nej till alla lösningar som involverar kinesiska Youngman. Tidigt i morse försökte Muller en sista gång övertyga GM, men utan framgång.

– Vi fick ett väldigt klart besked att det inte spelade någon roll hur vi strukturerar en affär – de skulle inte godkänna.

Enligt Muller finns det fortfarande intressenter som kan tänka sig att ta över Saabs verksamhet från konkursboet, men sådana lösningar förutsätter att licensavtal tecknas med GM. Trots det utesluter han inte att det blir en fortsättning:

– Även om det här kan se ut som slutet, så är det inte nödvändigtvis så. Det här kan vara en början och Saab kan resa sig som Fågel Fenix ur askan.

Hur som helst kommer inte Swedish Automobiles att vara inblandat i Saab i framtiden, tillade Muller.

Han ville inte säga något om GM:s agerande.

– Det vore inte lämpligt i det här läget. Men alla kan dra sina egna slutsatser.

Enligt Muller kunde Saabs framtid ha säkrats redan i april i år, genom den tänkta fastighetsaffären med den ryske finansmannen Vladimir Antonov. Men det stupade, säger han, på att Europeiska investeringsbanken (EIB) inte godkände Antonovs inblandning.

På frågan om han ångrar något svarade Muller:

– Nej, det vore barnsligt.

Om det faktum att leverantörer och aktieägare förlorar pengar i konkursen sade Muller:

– Vi är ledsna över det, och vi har jobbat väldigt hårt för att undvika det.

Han poängterade att han själv blivit av med de pengar han satsat, omkring 13 miljoner euro, och att det är en förlust som svider.

Under presskonferensen riktade Muller också hård kritik mot rekonstruktören Guy Lofalk, som misslyckades med att genomföra rekonstruktionen. Saab lämnade nu på morgonen in en begäran till tingsrätten om att advokatens räkningar ska granskas.

– Vi tycker att han kräver för mycket betalt, sade Muller.

Victor Muller hävdar att två–tre Saab-intressenter har hört av sig så sent som i dag.

– Men det är väldigt svårt att säga hur seriösa de är.

Han uppskattar att så många som 50—75 intressenter har kontaktat Swan om Saab under de senaste nio månaderna.

– Av dem har kanske fem varit seriösa.

Saabanställda började strömma till fabriken efter lunch för att vara med på det stormöte som företaget utlyst för de anställda.

45-årige Stefan Karlsson, materialhanterare och med nära 20 års anställning på Saab, var ledsen.

– Men det är ju fel att säga att det kom oväntat. Vi har faktiskt haft en väldigt lång tid att förbereda oss för det här, säger han till TT.

– Det är så mycket som snurrar nu, jul, julklappar till barnen. Och ställningen på lönekontot är ju också väldigt låg, om jag säger så.

Själv hoppas han ändå på ett jobb, och säger sig ha fått häng på en tjänst på en fabrik i närheten.

– Men jag är mest orolig för alla yngre män, ensamstående, som inte kunnat dela det här med någon. Jag har ju haft familjen, mina barn. Men de har ju oftast varit helt ensamma om det här.

Han vill inte lägga skulden på någon speciell för att Saab till slut har begärts i konkurs.

– Det vore fel tycker jag. Men däremot tycker jag att man direkt från början, borde ha agerat hårdare och aldrig låtit det gå så långt att fabriken stannade. Det tycker jag var fel, säger Stefan Karlsson.

Martin Borg, som varit tio år på teknisk utveckling, drar sitt kort i kortläsaren. Han är säker på att det inte är för sista gången.

– Folk tror att vi deppar ner oss men vi gör som svensken i allmänhet, knyter näven i fickan och tror att vi kommer igen.

Han ser inte en konkurs som slutet för Saab.

– Detta kan uppfattas som något oerhört definitivt men det tycker jag inte att det är. Det här är början på något. Jag tror absolut att jag kommer att jobba kvar här på något sätt, säger han.

Victor Muller gav slängar åt många håll när han beskrev vad som gått snett. Europeiska investeringsbanken som sade nej till Vladimir Antonov när det fanns en klar lösning i april. Rekonstruktören Guy Lofalk — som Muller med drypande sarkasm kallade strålande och sedan i klarspråk sade sig var mycket irriterad på. Enligt Muller förstörde Lofalk relationerna till GM.

Bland de svåra hindren fanns också den utdragna godkännandeprocessen i Kina som försvårade valutautförsel och gjorde att Saab föll samman allt mer.

Och så det sista dråpslaget från GM som nu i helgen gjorde klart att man inte inte accepterar någon av uppläggen med Youngman även om det inte ingick något direkt ägande.

Samtidigt medger Muller att han själv begått misstag och att saker kunde gjorts annorlunda.

– Alla kommer bara minnas att jag misslyckats. Jag hatar att förlora och hur man än ser på det här så har jag förlorat, säger han.

Men han oroar sig inte för att det blir en rättslig process mot honom.

– Vi har fått juridiska råd hela tiden för att vara på rätt sida. Vi har gjort det bästa vi har kunnat, säger han.

Beslutet om att ansöka om konkurs fattade han klockan fem i måndags morse efter att Youngman dragit sig ur på grund av GM:s kategoriska nej.

– Det var den sorgligaste stunden i mitt liv. Jag tvingades ge upp mitt älskade bolag. Och så gör det mig arg eftersom det hade kunnat undvikas, säger Muller.

Youngman har enligt Muller investerat 50—55 miljoner euro och Pang Da 52 miljoner euro i Saab genom bland annat köp av bilar som aldrig levererats — pengar som de får mycket svårt att få tillbaka.

Spyker Cars (nuvarande Swedish Automobile) kunde köpa Saab i februari 2010 genom att storägaren Vladimir Antonov lånade ut pengar till Mullers bolag Tenaci. På så sätt kunde Antonov köpas ut som direkt ägare — ett krav för att Saabaffären skulle kunna genomföras.

Muller har enligt egen uppgift lånat cirka 700 miljoner kronor av Antonov.

Nu utreds Antonov för ekonomisk brottslighet där hans banker misstänks vara inblandade i mångmiljardsvindel.

Muller hävdar att det inte finns någon risk för att pengarna som indirekt finansierat Saabköpet kan kopplas till brottslighet.

– Pengarna kom inte från hans banker, säger Muller utan att vilja gå in på exakt varifrån Antonov tog pengarna.

– Han är miljardär. Han har många källor.

Muller tror fortfarande på sin ryske vän.

– Han är bara misstänkt. Det skulle förvåna mig om han fälls. Men det är min personliga åsikt.

På TT:s fråga hur han ska betala tillbaka lånen till Antonov svarar Muller att lånekonstruktionen är sådan att han nu inte behöver det.

–  Om inte Swan kan betala tillbaka behöver inte Tenaci betala heller. De pengarna är borta. Det betyder inget för mig personligen för det var inte mina pengar. Mina pengar är också borta, runt 13 miljoner euro, men så är det att vara affärsman, säger han.