Obligationsfonder har fått en tuff start på året och många visar minussiffror. Stigande marknadsräntor sätter käppar i hjulet för avkastningen. Företagsobligationer, amorteringar av bolån eller bankkonton kan vara alternativ för spararna.
– Man ska vara medveten om att långa räntefonder kan gå ned, säger Jan Dinkelspiel, Sverigechef på Nordnet.
Förra året hörde obligationsfonderna, en av de större fondkategorierna, till vinnarna med en avkastning på upp mot 10 procent. I takt med oron på finansmarknaderna flydde investerare till säkrare papper vilket ökade värdet på obligationerna. Men nu kan de glada dagarna vara över.
Obligationsfonder, som investerar i statsobligationer med längre löptid än ett år, ses normalt som säkert sparande. Men i vissa lägen kan de gå på minus och just nu finns den risken. Fonderna går som bäst när de långa marknadsräntorna sjunker och får det svårt när räntorna stiger vilket skett i år. Exempelvis har den tioåriga statsobligationen gått från 1,52 i slutet av förra året till över 1,70 i dag.
– Det gäller att vara medveten om att långa räntefonder kan gå ned när räntorna stiger, konstaterar Jan Dinkelspiel.
Att obligationsfonderna backar har skett tidigare, bland annat under 2007. Nu ligger ett trettiotal av fonderna på ett minus på upp till 1,7 procent. Bland de större kan nämnas Nordeas obligationsinvest, AMF Räntefond lång och Skandia kapitalmarknad. Något ras i klass med aktiefonder lär det inte bli. Men mycket talar för att obligationsfonderna kommer att få det tufft framöver.
– De långa räntorna är nedpressade på grund av eurokrisen men när den blåser över kommer de att gå upp och det kan gå ganska snabbt. Men om det sker om en, tre eller sex månader är svårt att förutsäga, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.
Där tror man med att de långa marknadsräntorna ligger på 3 procent vid slutet av 2011 och 4 procent året efter. Konjunkturinstitutet räknade i sin senaste prognos med nivåer kring 3 procent under nästa år och nivåer kring 4,5 procent 2015.
Hur mycket en obligationsfond kan sjunka beror bland annat hur känslig den är för ränteförändring där nyckeltalet duration är en faktor. En tumregel säger att om en fond har en genomsnittlig duration på 5 procent och marknadsräntan stiger med en procentenhet så sjunker fondens värde med knappt 5 procent. Fondens avgift och förvaltarnas skicklighet påverkar givetvis också utvecklingen.
Det finns andra alternativ för den som vill.
– Det man jagar är avkastning med begränsad risk. Bankkonto är ett väldigt tryggt alternativ och korta räntefonder är ett annat, menar Jan Dinkelspiel.
Amorteringar på bolån är en annan möjlighet. Det finns också fonder som investerar bara i obligationer utgivna av företag som brukar nämnas som alternativ. Jan Dinkelspiel pekar dock på att även de kan backa.
– Man ska vara medveten om att långa räntefonder oberoende om det är stats- eller företagsobligation kan de gå ned.