”Nedskärningarna slår mot alla.” Så lyder onsdagens rubriker i Lettlands största dagstidningar Diena och den mer lantliga Latvijas Avize. Från stad till land sprider sig nu en uppgivenhet och en vrede mot den sittande regeringen.
– Jag ser inte hur detta kan vara en väg ur krisen. Det är fel när det drabbar lärare, poliser, skolor och sjukhus. Regeringen skär mekaniskt i allt, säger Ieva Rubene, 28, som bor i huvudstaden Riga.
Det var i måndags, den första arbetsdagen efter landets lokalval, som regeringen uppgav att budgeten skulle skäras med ytterligare tio procent, eller 500 miljoner lat (7,8 miljarder kronor) per år.
Sent på tisdagen presenterades några av huvuddragen i sparplanen. En av nyheterna var att minimilönen sänks med 20 procent till 140 lat, 2.200 kronor, per månad och att grundavdraget ska halveras till 45 lat per månad.
– Det innebär att folk ska klara sig på 120 lat (1.900 kronor) per månad efter skatt, säger Ieva Rubene, som är webb- och informationsansvarig på Lettlands myndighet för investering och utveckling.
I dag syns inga protester på Rigas gator. Men Ieva tror att veckans budgetbomb kan orsaka protester när dess effekter blir mer kännbara till hösten.
– Vi är ett tålmodigt folk. Men nu finns det inte mycket kvar. När detta slår igenom kommer det att bli protester som på den 13 januari, säger hon och syftar på de upplopp som ledde till den förra regeringens avgång i början av året.
Det senaste halvåret har hennes egen situation blivit allt mer desperat. Regeringens beslut att skära i de statsanställdas lönebudget med ytterligare 30 procent innebär att hon med största sannolikhet förlorar sitt jobb snart.
– Jag har redan börjat söka nytt jobb, men det är nästan omöjligt att hitta något i Riga. Detta trots att jag kan tänka mig att jobba på en restaurang eller som städerska. Vad som helst, suckar Ieva som efter sin skilsmässa har ensam vårdnad om sin dotter Alice på 2,5 år.
Om Ieva Rubene förlorar jobbet får hon arbetslösersättning motsvarande halva månadslönen på knappt 8.000 kronor i fyra månader. Eventuellt ska reglerna ändras så att hon får 45 lat (700 kronor) per månad i ytterligare fem månader. Men sedan är det helt slut.
Ieva är knappast ensam. Lettlands arbetslöshet ligger nu på 17,4 procent. Ökningen har varit drygt en procentenhet per månad de senaste nio månaderna och visar inga tecken på att avta.
Redan nu är det svårt att få ihop ekonomin. Ievas exmake har slutat betala underhåll fullt ut. Och eftersom dottern inte får plats i Rigas överfulla kommunala dagissystem växlar Ieva mellan att ta henne till en privat dagisplats och låta föräldrarna hjälpa till.
Privat dagisplats är inte den enda lyx hon snart får svårt att ha råd med. Ievas lägenhet, en trea i Riga, ägs visserligen av hennes föräldrar. Men om hon förlorar jobbet har hon inte råd att betala för avgiften samt el och gas.
– Då måste jag hyra ut den. Förmodligen kommer jag inte få in mer än för att täcka mina kostnader. Och så får jag lov att flytta hem till mina föräldrar i villan i förorten.
Vad hon, 28 år och med en 2-årig dotter, ska ägna sig åt i sitt föräldrahem vet hon inte. Hon tystnar när hon får frågan. Sedan faller hon i gråt.
En timmes bilfärd söder om Riga, i kommunen Dobele, är tongångarna likartade. Här driver Aldis Brinkis, 50, och sonen Raimods Brinkis, 26, en bilverkstad.
– Hur ska folk klara sig på 140 lat i månaden? I regeringen tjänar folk tusentals lat per månad. De känner inte av detta, säger Aldis Brinkis, en praktisk man som tidigare var bonde och fortfarande äger en plätt jord.
Sedan vänder han sin vrede mot grundarna av Parex, den lettiska bank som förstatligades i fjol. Han har läst att de tjänar 200.000 lat i månaden på räntan på pengarna de fortfarande har i banken.
Aldis Brinkis är fortfarande osäker på hur budgetbeskedet påverkar affärerna. Men han tror att kunderna får det ännu svåre. Redan nu har de börjat laga bilarna själva och företagskunder kommer in och ber honom att endast ta hand om de mest akuta felen. Intäkterna har fallit med en tredjedel sedan september och nyligen tvingades han säga upp två av tre anställda.
Bland de 12.000 som bor i byn har arbetslösheten lett till att den svarta ekonomin växer. Folk odlar grönsaker och byter med varandra. Vissa går till storbonden och jobbar en hel dag för 5 lat (75 kronor) eller en påse potatis.
Vems fel är det att Lettland befinner sig i kris? Enligt Aldis Brinkis är det EU med alla sina krav och regler. Det var bättre på Sovjettiden, menar han. Då fanns det alltid jobb för den som hade två händer och var frisk