Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Sänkta prognoser i försiktig vårprop

Regeringen sänker sin tillväxtprognos för 2012 från 1,3 till 0,4 procent i måndagens vårproposition, enligt finansminister Anders Borg. Det försvagar arbetsmarknaden och ökar troligen arbetslösheten med "några tiondelar" under våren.

– Sedan normaliseras det med export och investeringar nästa år. Då börjar tillväxten åter dunka på, sade Borg i en intervju i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Han ser ett underskott i statsfinanserna i år på 13–14 miljarder kronor, att jämföra med prognosen om ett överskott på 60 miljarder för ett år sedan.

Inflationen, enligt måttet KPI, väntas bli 1,2 procent 2012, 1,3 procent 2013, 1,6 procent 2014, 2,5 procent 2015 och 2,8 procent 2016.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas, i procent av BNP, uppgå till minus 0,3 procent i år för att vändas till plus 0,3 procent 2013, 1,6 procent 2014, 3,0 procent 2015 och 3,7 procent 2016.

Regeringen ser en risk för en "kraftigt sämre konjunkturutveckling" och anser därmed att det finns ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.

"Utrymmet för reformer i budgeten för 2013 väntas därmed vara begränsat. Det bör framför allt användas till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och som förstärker välfärden", skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande.

"Reformambitionerna genomförs när det finns reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras", skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande om vårpropositionens innehåll.

– Jag tycker att det är en rimlig prognos för 2012, men en märklig prognos för 2013. Den känns orimligt hög, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

– Det är stora problem i Europa som inte kommer att klaras av på ett år. Det är få andra prognosmakare som har en så stark tillväxt, säger Cecilia Hermansson.

Det är inte heller säkert att arbetslösheten kommer att sjunka som i regeringens prognos, enligt Cecilia Hermansson.

– Det finns en risk att arbetslöshet kommer att ligga kvar på en högre nivå i flera år.

– Jag tycker att regeringen skulle ha satsat något mer vad gäller infrastruktur och arbetsmarknad.

Det mest intressanta, anser Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är att regeringen räknar med två sänkningar till av reporäntan från Riksbanken i år, till 1 procent. I dag ligger reporäntan på 1,5 procent. I sin prognos skriver regeringen att man tror att reporäntan kommer att ligga på 1,0 procent i slutet av 2012, på 1,5 procent i slutet av nästa år och på 2,5 procent i slutet av 2014.

– Vi är lite mer pessimistiska om framför allt konsumtionen, och vi tror att det finns en risk på nedsidan. Vi håller med om att Riksbanken borde sänka, säger hon.
Regeringen tror på en stabilare utveckling av arbetslösheten, jämfört med Nordea.

– Regeringen försöker ju lyfta fram frågor de har fått kritik för, som ungdomsarbetslösheten, som kommer att vara het fråga framöver. Det är bra för Sverige om den frågan lyfts upp. Men jag skulle önska att den lyftes ännu högre än vad man gör och att man vågar vara modig, och vända och vrida på alla möjliga stenar.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist betraktar Anders Borgs tillväxtprognos som väl optimistisk från 2013 och framåt.

– Man blir lite förvirrad när man lyssnar på Anders Borg. Han försöker flagga för att vi ska vara försiktiga och i år är vi inne i ett lågkonjunkturår med låg tillväxt. Det håller jag med om. Men bedömningen om så hög tillväxt som runt 3,5 procent från 2013 och fyra år framåt betyder att Sverige väldigt snabbt går in i en högkonjunktur.

Det är en prognos som öppnar för stora överskott i budgeten vilket då skulle ge utrymme för reformer nästa år och valåret 2014, enligt Bergqvist.

– Men jag tror han är för optimistisk vad gäller svensk konjunktur framåt. Jag tror att de problem som världsekonomin står inför och fortfarande jobbar med kommer att nöta ned den globala tillväxten. Vi pratar inte om kris men i min värld så får vi se mer syrefattig tillväxt.

Och då skulle en högkonjunktur i Sverige bygga på att den inhemska ekonomin växer så det knakar, menar Bergqvist.

– Det vill säga vi måste tro på att hushållen konsumerar mycket mer än vad man gjort hitintills och att företagen investerar. Men i det här globala klimatet kommer man att vara litet försiktiga. Så jag får inte riktigt ihop hans tillväxtekvation, säger SEB:s chefsekonom.

Bergqvist menar att Borg också är för optimistisk när det gäller arbetslösheten.

– Han sänder en tydlig signal att vi har mycket lediga resurser i den svenska ekonomin, kopplat både till arbetslöshet och kapacitetsutnyttjandet. Det verkar som om han vill att Riksbanken ska sänka räntan. Det finns en logik i det. Om han bedömer att det är en kortvarig konjunkturnedgång så är det Riksbankens ansvar att parera med räntan i första hand för att stötta ekonomin.

Samtidigt anser Bergqvist att regeringen borde ta tillfället i akt och satsa mer strategiskt och långsiktigt.

– Vi har aldrig haft så låga låneräntor för staten. I en omvärld som tvingas vara defensiv finns nu en möjlighet för Sverige att flytta fram sina positioner.

– Prognosen för 2012 är väldigt lik vår egen så den tycker vi ser bra ut. Sedan är den lite mer optimistisk 2013 och framåt, säger Mats Dillén, chef för Konjunkturinstitutet, den statliga prognosmyndigheten.

Skillnaden mellan KI:s och finansdepartementets prognoser handlar framför allt om arbetsmarknaden.

– Han har en väldigt positiv syn där och tror att arbetslösheten ska gå ner mot 5 procent. Vi ligger högre när det gäller jämviktsarbetslösheten, den nivå som vi tror är förenlig med inflationsmålet, säger Dillén.

Han har större tilltro till de reformer som han har genomfört, till exempel jobbskatteavdraget. Vi tror också att de har effekt men inte så stor. Vår bästa bedömning är att man inte kommer ner i så låga arbetslöshetstal som han räknar med, säger Dillén som dock har förståelse för Borgs försiktighet i budgeten.

– Vi ser också framför oss en betydande osäkerhet så något väldigt stort reformutrymme ser vi inte, säger Dillén.

Och när budgeten nu är presenterad tycker Dillén att Riksbanken ska sänka styrräntan redan vid sitt möte i veckan.

- Genom att sänka räntan kan man närma sig målet på 2 procents inflation och samtidigt stimulera ekonomin. Det är absolut något som Riksbanken borde överväga. I närtid ser vi inga stora risker för att inflationen ska ta fart, säger Dillén.

Fakta: Regeringens prognos

Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen (förändringar i procent om ej annat anges):

                       2012   2013   2014   2015    2016

BNP                0,4     3,3       3,7     3,6        3,2

Sysselsatta    -0,1     0,3      1,4     1,7         0,8

Arbetslöshet * 7,8   7,7        6,9    5,7        5,2

Löner              3,2    3,1        3,3   3,7         3,7

KPI                 1,2     1,3        1,6  2,5         2,8

Finansiellt

sparande **    -0,3    0,3        1,6   3,0        3,7

* = i procent av arbetskraften, 15-74 år.

** = offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP.

Källa: Regeringen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.