NEW YORK.
President Barack Obama villa höja skatterna för USA:s högavlönade för att få in pengar till en utlovad sjukvårdsreform. Hans första budget kan utlösa en ideologisk strid med republikanerna, som håller fast vid skattesänkningar och ändå vill stå för en stram finanspolitik.
Obama får räkna med motstånd när hans första budgetförslag ska behandlas av kongressen. Republikanerna försvarar inte bara förre presidenten George W Bushs skattesänkningslinje utan har även nästan mangrant röstat emot det stora stimulanspaket på 787 miljarder dollar som Obama initierat för att motverka USA:s ekonomiska kris.
När Obama på torsdagen presenterade sin budget för räkenskapsåret 2010 – som inleds den 1 oktober i år – betonade han att förslaget visar att USA har ”svåra val” framför sig. Pengar måste sparas, och det gör betydande nedskärningar i olika offentliga anslag oundvikliga. Obama försäkrar att underskottet ska vara nere på en hanterlig nivå igen till 2013.
Men mot bakgrund av lägets allvar krävs först en massiv miljardrullning. När de offentliga utgifterna ökar skjuter budgetunderskottet i höjden. Obama demonstrerar på nytt att han inte tänker ge upp sina planer på reformer av sjukvård och utbildning och han vill investera i en energipolitik som bryter oljeberoendet och bekämpar klimathotet.
Utan att ange detaljer om hur en reform ska genomföras vill Obama sätta undan 634 miljarder dollar under en tioårsperiod för att stärka USA:s sjukvård och utvidga försäkringssystemet. Målet är en sjukförsäkring som omfattar alla amerikaner. Men vidden av problemet understryks av att den angivna summan bara väntas täcka hälften av kostnaderna för att inkludera de 48 miljoner som i dag saknar sjukförsäkring.
För att få in pengar vill Obama försöka reducera de inkomstklyftor som stadigt vidgats med George W Bush i Vita huset. Obama avser att höja skatterna och minska avdragsmöjligheterna för hushåll som tjänar mer än 250 000 dollar per år och samtidigt begränsa betalningarna till sjukhus och försäkringsbolag från Medicare, det allmänna sjukvårdssystemet för äldre. Båda alternativen är politiskt kontroversiella och kan möta hårt motstånd i kongressen när budgeten ska fastställas sedan Obama i april kompletterat med mer detaljerad information.
Obama ser också en intäktskälla i kampen mot klimathotet. Vid sidan av satsningar på alternativa energikällor ska utsläppsrätter säljas av staten i syfte att reducera växthusgaserna.
Men vägen till budgetbalans är lång och målet inte ens i sikte. Risken är snarare stor att utvecklingen blir än värre. Redan i Obamas budgetförslag finns en varning för att det stora stödpaket på 700 miljarder dollar som kongressen beslutade om i höstas för att undsätta banker i nöd inte räcker till. Obama vill säkra ytterligare 250 miljarder dollar för en stärkt statlig stödberedskap.
En liten ljusglimt i budgeteländet är att kostnaderna för krigen i Irak och Afghanistan kommer att minska de närmaste åren. Men även här finns en osäkerhet i och med att USA:s planerade reträtt från Irak är kopplad till en svårberäknelig upptrappning i Afghani-stan och Pakistan.