Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Satsningen på solceller förlorar kraft

Solenergi är den energiform som svenskar helst vill ha i sina hem. De senaste åren har antalet installerade solceller fördubblats. Men nu kan ökningen stanna av. Stödpengarna är nästan slut och en föreslagen skattereduktion har skjutits på framtiden.

Åtta av tio svenskar vill att det satsas mer på solenergi, enligt en färsk undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Trots det står solenergi bara för 0,03 procent av den svenska elproduktionen. I Tyskland är motsvarande siffra 5,3 procent. Där subventionerar staten små elproducenter.

– Den politiska viljan och handlings­kraften har i viss mån saknats i Sverige. Reglerna är krångliga och osäkra. Att det inte finns ett nationellt mål för solenergi, som det gör för vindkraft, tyder på att politikerna inte sett solenergi som ett reellt alternativ, säger Johan Lindahl, forskare och svensk representant i internationella energiorganets solcellsgrupp, IEA-PVPS.

Investeringsstödet för solceller som infördes 2009 räcker inte på långa vägar. Ansökningar på över en miljard kronor har kommit in. Hittills har drygt 400 miljoner kronor beviljats och snart är pengarna slut.

– Pengarna avsattes till 2016, men vi har bara 14,5 miljoner kvar, säger Linus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten.

Efter åtta år och tre utredningar föreslog regeringen i våras en form av skattereduktion för mikroproduktion av el. Reduktionen, som kritiserades för att vara krånglig, skulle ha trätt i kraft den 1 juli men sköts upp för att den stred mot EU:s regler.

– Risken är att ökningen stannar av nu när budgeten för investeringsstödet i stort sett är slut och det inte finns något nationellt system för ersättning för den överskottsel man skickar ut i nätet, säger Johan Lindahl och fortsätter:

– Samtidigt finns det positiva trender, som att priserna för solceller fortsätter att sjunka. Politikerna skulle kunna behålla investeringsstödet men sänka nivån: Då skulle pengarna räcka till fler, säger Johan Lindahl.

Solenergi är den mest populära energiformen bland svenskar, nära två av tre – 64 procent – vill helst ha solenergi i hemmet, visar en under­sökning från Svensk Fastighetsförmedling.

– Frågan om solenergi är som den om hönan eller ägget. Nu sprattlar redan kycklingen trots att hönan knappt har värpt, säger Teo Lindahl industridesigner och med i projektet Förnybar energi för alla som stöds av Energimyndigheten. De ska kartlägga förutsättningar för privatpersoner att investera i solceller och med designmetoder föreslå hur produkter kan utformas.

Elina Eriksson, forskare, har i projektet djupintervjuat hus­ägare. Att vara självförsörjande och mindre beroende av ”de stora drakarna” är argument för att ha solceller. Bland de som inte har finns argumenten ”ingen annan har” och ”reglerna är krångliga”.

– De som har solceller är mycket nöjda. Bland de som inte har är många intresserade men det finns en stor osäkerhet, säger Elina Eriksson.

Ikea har börjat sälja solcellspaket i Storbritannien. Försäljningen är en succé men det är oklart hur det blir i Sverige.

– Vi har en ambition att sälja solcells­paket även här, men ingenting är spikat. I Storbritannien är det bra subventioner från staten så att du kan räkna hem investeringen på kanske på sju åtta år, säger Jonas Carlehed, hållbarhetsansvarig på Ikea Sverige.

Han påpekar att Ikea inte kan säga hur ett stöd för solenergi skulle se ut men låter förstå att skatte­reduktion inte är smidigt.

– Vi behöver en enkelhet och en kortare återbetalningstid. Den fasen vi är inne i nu, är att påtala att det här det kan bli ännu enklare och mer lönsamt för kunden, säger Jonas Carlehed.

Fotnot: På onsdagsmorgonen rapporterade SR Ekot om att regeringen vill satsa mer på små producenter av el. Vallöftet är att utöka stödet med 50 miljoner kronor till solcellspaneler. Läs mer här.

Fakta.

Om man kunde lagra och överföra elen utan förluster skulle man med dagens solceller behöva täcka en yta stor som halva Gotland för att producera lika mycket ström som används i Sverige.

Sedan 2009 finns ett investeringsstöd för solceller på max 35 procent av investeringskostnaden. Rotavdag kan fås för själva installationsarbetet men då får man inte ha tagit emot investeringsstöd.

Flera energibolag erbjuder i dag solcellspaket där man kan sälja överskottsel till bolaget. Paketen finns i olika storlekar och kostar cirka 60 000 kr för en årsproduktion på 1 400 kWh samt cirka 110 000 kronor för 4 300 kWh. Hur lång tid det tar innan investeringen kan räknas hem är svårt att beräkna eftersom reglerna är oklara.

Fördelar: Solceller behöver inte något bränsle, ger inga utsläpp, är tysta och håller länge – minst 25 år. De kan sättas på tak och väggar och behöver därför inte ta lika stor plats som andra kraftverk.

Nackdelar: Solen lyser inte alltid, därför måste elen kunna lagras från dag till natt och från sommar till vinter. Det kan man göra i batterier, men dagens batterier är inte tillräckligt bra vilket gör att en del el går förlorad när den lagras.

En metod att komma undan lagringsproblematiken är att använda solcellen direkt och stänga av annan elproduktion som till exempel vattenkraftverk. Då kan man spara vatten i vattenkraftdammar på dagarna och somrarna när solen skiner och använda vattenkraften på nätter och under vintrar då solceller inte ger så mycket el.

Källa: Energimyndigheten

megawatt solenergi var i slutet

megawatt solenergi var i slutet av 2013 installerad i Sverige, vilket ger runt 39 gigawattimmar per år. Det utgör cirka 0,03 procent av den totala elanvändningen.

Källa: IEA

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.