Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

SCA-bolag misstänks ingå i hemlig kartell

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ett dotterbolag till SCA är inblandat i flera misstänkta karteller i Colombia. Landets konkurrensmyndighet bekräftar för DN att det rör sig om anklagelser mot Productos Familia som säljer blöjor och toalettpapper. Det olagliga samarbetet ska ha pågått i över tio år.

Den svenska koncernen SCA äger flera stora bolag utomlands. Ett av dem är det sydamerikanska bolaget Productos Familia – ett marknadsledande företag som främst säljer blöjor och mjukpappersprodukter som toalettpapper. Bolaget är stationerat i Colombia, men deras produkter finns i butiker över hela Latinamerika.

SCA äger Productos Familia till 50 procent och har alltså inte egen majoritet i bolaget. Men koncernen skriver i sin senaste årsredovisning att: ”ledningen har bedömt att man har ett bestämmande inflytande över Familia. Bedömningen utgår från att SCA har möjlighet att styra de aktiviteter som mest väsentligen påverkar avkastningen”.

Enligt SCA:s årsredovisning omsatte Productos Familia 6,3 miljarder kronor förra året och gjorde en total vinst på över en halv miljard kronor.

Vad SCA däremot inte berättar är att Productos Familia just nu utreds av den colombianska konkurrensmyndigheten. Företaget misstänks ha ingått i två hemliga karteller för att driva upp priset på bland annat toalettpapper och blöjor.

SCA:s dotterbolag misstänks ha varit ett av företagen som startade kartellerna under åren 1998 och 2000. SCA:s bolag har 43 procent av toalettpappersmarknaden och 28 procent av blöjmarknaden i Colombia och ska därför vara ett av de företag som tjänat mest på kartellen.

I ett mejl till DN bekräftar den colombianska konkurrensmyndigheten (SIC) misstankarna mot Productos Familia.

”Vi bedriver en utredning sedan augusti 2014 mot fem företag, där­ibland Productos Familia, baserat på misstankar om att de deltagit i en kartell för att höja priserna på blöjor sedan år 2000.”

DN har även tagit del av det dokument på sammanlagt 158 sidor som ligger till grund för utredningen mot den andra kartellen som SCA:s dotterbolag misstänks ha ingått i. Tillsammans med fyra andra bolag ska de sedan 1998 ha höjt priset på olika mjukpappersprodukter som toalettpapper.

Myndigheten SIC misstänker också att företagen samarbetat för att kontrollera kvaliteten på produkterna och därmed öka lönsamheten.

Just nu är utredningarna i ett känsligt läge där SIC samlar in nya vittnesmål och bevis. Myndighetens chefsutredare vill därför inte ställa upp på någon intervju. Men en utredare vid myndigheten berättar för DN att de har utfört flera gryningsräder mot de misstänkta bolagen och beslagtagit över 700 e-postmeddelanden och dokument samt inhämtat 30 vittnesmål som stärkt misstankarna mot bolagen.

Några av bolagen har valt att frivilligt samarbeta i utredningarna i utbyte mot lägre straff, men myndigheten vill inte säga om Productos Familia är ett av dem.

”Bolagen som samarbetar med oss har gett ytterligare bevis för att en prisöverenskommelse har existerat”, skriver utredaren till DN.

Utredaren uppger till DN att myndigheten har bevis för att över 20 möten har ägt rum där de utifrån sett konkurrerande bolagen ska ha gjort hemliga överenskommelser om pris och kvalitet på sina produkter.

Enligt SIC har bolagscheferna träffats i hemlighet på hotell, barer och restauranger, men också i enstaka fall på företagens kontor. Flera möten ska ha ägt rum utanför Colombia, och myndigheterna utesluter inte att företagen kan ha ingått prisöverenskommelser även i andra länder.

I ett av de beslagtagna mejlen som skickats till bland annat två chefer på SCA:s dotterbolag skriver en representant för ett annat bolag:

”Vi måste alla anstränga oss för att inte låta oss styras av konsumenterna.”

I ett annat mejl skriver en av de misstänkta cheferna att ingen kommunikation får ske skriftligt från företagets mejlkonton utan bara på privata mobiltelefoner.

Productos Familia pekas ut som ett av de drivande bolagen, och kartellgruppen som ska ha kallat sig ”Los Feos” – Fulingarna – ska bland annat ha mötts på deras kontor.

”Fulingarnas sammanträde är på tisdag klockan 12.30 på Familias kontor, om ni inte vill ses på någon neutral plats som ett sunkhak, så att ni inte blir påkomna”, skriver en representant för ett av de utpekade företagen i ett mejl i september 2004.

DN har tagit del av listorna på alla de personer som misstänks ha varit drivande i kartellerna. Bland dem finns totalt tolv av de högsta cheferna på SCA:s dotterbolag, bland annat vd:n Darío Rey Mora som misstänks ha varit inblandad i båda kartellerna.

Om SIC kommer fram till att bolagen gjort sig skyldiga till kartellbildning riskerar de böter på upp till motsvarande 212 miljoner kronor vardera. Även de enskilda chefer som misstänks ha lett kartellerna riskerar böter på över 4,2 miljoner kronor.

Det är oklart hur mycket de misstänkta bolagen ska ha tjänat på kartellen. Enligt en uppskattning från SIC som publicerats i tidningen Semana i november 2014 uppgick försäljningen av pappersprodukter till nästan 42 miljarder kronor mellan åren 2000 och 2013.

Om misstankarna mot bolagen stämmer ska kartellens prishöjning utgöra mellan 10 och 30 procent av företagens vinster, vilket skulle innebära mellan fyra och tolv miljarder kronor, enligt tidningen.

För blöjkartellen finns inga motsvarande beräkningar som DN har kunnat ta del av, men SIC uppger att den colombianska blöjmarknaden omsatte drygt 26 miljarder kronor de senaste 15 åren.

I Colombia har ilskan mot de inblandade företagen varit stor. Många anser att de böter som företagen riskerar är alldeles för låga i förhållande till hur mycket de har tjänat. Det finns även kritik mot att företagen som samarbetar med myndigheterna kan få kraftigt sänkta böter – eller helt slippa påföljd.

Konsumenträttsorganisation Defendemos förbereder just nu två stämningsansökningar mot SCA:s dotterbolag. De företräder ett 50-tal konsumenter som anser sig ha blivit lurade av de misstänkta kartellbolagen.

– De här företagen kontrollerar tillsammans drygt 90 procent av marknaden, och Familia är det som tjänat absolut mest på det, säger Defendemos talesperson Juana Barco till DN.

En dryg tredjedel av befolkningen i Colombia lever i fattigdom enligt den svenska ambassadens årsrapport. Minimilönen är strax över 2.200 kronor i månaden. Juana Barco säger att kartellens verksamhet slagit hårt mot den fattiga befolkningen.

– Även de som lever på minimilön är beroende av kartellernas produkter. För dem har prisökningen stor betydelse, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.