Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.
Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIX, uppgick till 1,0 procent i september.
Prisökningar på kläder och skor bidrog till att KPI steg med 0,6 procentenheter. Däremot motverkades dessa ökningar med sänkta priser på bensin, el och grönsaker.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, tror inte att de nya inflationssiffrorna kommer att påverka Riksbankens kommande räntehöjningar. Siffrorna ligger bara marginellt under Riksbankens egen prognos.
- Och att tolvmånaderstalet för inflationen är så lågt beror på att bolåneräntorna har fallit kraftigt det senaste året. De utgör fem procent av KPI, säger Isaksson.
Fallet för bolåneräntorna beror i sin tur främst på Riksbankens egna sänkningar av styrräntan.
- Inflationen kom in lite lägre än väntat. Det ligger i linje med vad vi sett i andra länder också, att inflationen överraskar på nersidan, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
- För svensk del är det framför allt lägre räntekostnader som driver ned inflationstakten. Så nu har vi åter ett nytt rekord i låg inflation eller deflation. Senast vi hade de här siffrorna var på 1930-talet.
Men enligt Bergqvist kommer inte hushållens och företagens beteenden att påverkas.
- Det här är god deflation. Jag tror inte man skjuter upp konsumtion och investeringar för att man tror att priserna kommer att vara lägre längre fram. De låga prisökningarna gör i stället att hushållen får bättre köpkraft.
Enligt Riksbankens egen prognos kommer man inte att behöva höja styrräntan förrän efter sommaren nästa år. Marknaden har gjort en annan bedömning och spår att Riksbanken kommer att behöva agera tidigare. Enligt Bergqvist talar de nya inflationssiffrorna mer för att Riksbanken har rätt.
- Det här går något mer åt Riksbankens håll, det vill säga att man kan vänta längre med att höja räntan.
Samtidigt visar Riksbankens företagsintervjuer att botten nu kan vara nådd.
- Men samtidigt säger man att återhämtningen går långsamt, tar lång tid och att det fortfarande finns en risk att uppgången är bräcklig och kan slå tillbaka.
- Kombinationen av fortsatt låg inflation och att företagen ser en viss ljusning men ändå ett fortsatt besvärligt läge talar för att Riksbanken ligger ganska rätt i sin bedömning att det dröjer innan Riksbanken behöver höja räntan, säger Bergqvist.