Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.
Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIX, steg till 2,0 procent april.
Enligt Nordeas ekonomer berodde den oväntat låga inflationstakten i april på en oväntat svag utveckling för priser på el, kläder och skor. Bland annat hänger det samman med att kronan har stärkts under våren.
"Om kronan fortsätter att stärkas (vilket vi tror blir fallet) borde kärninflationen framöver fortsätta att sträva nedåt, i linje med Riksbankens prognos", skriver Nordea-ekonomen Torbjörn Isaksson i en kommentar.
Men han tror inte att just inflationen blir avgörande för om Riksbanken höjer eller låter reporäntan vara oförändrad på sitt möte i juli. Beslutet om en eventuell höjning avgörs enligt Isaksson av ekonomiska trender och om de kommer att svara upp mot de indikatorer om tillväxt som redovisats.
Frågan om hur den europeiska skuldkrisen utvecklas kan också ha effekter, tror han, samtidigt som han ser flera inhemska trender på arbetsmarknaden och vad gäller industrins kapacitetsutnyttjande som skulle kunna motivera en räntehöjning.
Industrins lager ökade med 10,1 miljarder kronor under årets första kvartal, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är en ökning med 6,2 procent jämfört med kvartalet före.
Den totala lagerstocken för industrin har jämfört med första kvartalet 2008 minskat med 8,7 procent.
Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ökade med 4,9 procentenheter till 84,9 procent under det första kvartalet 2010 jämfört med kvartalet före, visar siffror från Statistiska centralbyrån.
Kapacitetsutnyttjandet har därmed ökat med 7 procentenheter jämfört med första kvartalet 2009, skriver SCB.
Inflationstakten var lägre än väntat och det blir nog inte mycket inflation att prata om framöver, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB till TT.
- Det finns gott om ledig kapacitet på arbetsmarknaden och risken för flaskhalsar är därför liten. De låga löneavtalen borgar också för en låg inflation framöver.
Den europeiska skuldkrisen skulle kunna innebär att konjunkturen tappar fart.
- Fortsätter den här krisen tror jag att det blir svårt för Riksbanken att höja räntan i juli. Vi anser att Riksbanken kan vänta fram till i september med att börja höja räntan, säger Tor Borg.