BNP-siffran för fjärde kvartalet var betydligt svagare än väntat. Enligt Reuters sammanställning av ekonomernas prognoser spåddes en minskad tillväxt på 0,1 procent på årsbasis jämfört med utfallet på minus 1,5 procent.
För helåret 2009 sjönk Sveriges BNP med 4,9 procent jämfört med 2008. Det är den sämsta BNP-utvecklingen sedan andra världskriget, enligt SCB.
Hushållens konsumtion ökade med 1,8 procent medan de offentliga konsumtionsutgifterna steg med 2,1 procent.
- En svag siffra. Men jag tycker inte det ändrar bilden på något dramatiskt sätt. Det är i praktiken lager och investeringar som överraskar negativt. Det här kommer nog att vända runt under kvartal ett eller två, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking om BNP-utvecklingen.
På frågan om statistiken kan påverka den framtida ränteutvecklingen säger han:
- Jag tycker inte det förändrar utsikterna, utan svensk ekonomi återhämtas. Sysselsättningen under slutet av året var i praktiken oförändrad, och det är den inte i en recession.
Kronan föll markant mot både dollarn och euron efter de oväntat svaga tillväxtsiffrorna för fjärde kvartalet. Marknadsräntorna följde med nedåt.
Mot euron tappade kronan omkring fyra öre till 9:74 kronor per euro, medan räntan på den tvååriga statsobligationen föll från 1,61 ned under 1,58 procent.
Näringslivets investeringar föll med hela 16,4 procent under kvartalet, främst beroende av fortsatt låga investeringar i maskiner i flertalet branscher, skriver SCB.
Verkstadsindustrin hade det fortsatt tungt. Produktionen sjönk med 17 procent.
Däremot ökade de offentliga myndigheternas investeringar, plus 5,7 procent, till följd av satsningar på vägar och byggnader.
Hushållen hade ett gott kvartal, de disponibla inkomsterna steg med 5,6 procent. Rensat för inflationen steg inkomsterna med 3,7 procent.
- Siffrorna var svagare än vi hade väntat, särskilt den privata konsumtionen var svagare än vad vi hade i korten, säger Stefan Hörnell, makroanalytiker på Handelsbanken.
- Vi ser också att investeringsutvecklingen är svagare än väntat. Enda ljusglimten är egentligen varuexporten som börjar tuffa på. Men jag tror inte att det här är en ny trend utan ett hack i kurvan.
De svagare siffrorna fick omedelbart effekt på räntorna och på förväntningarna på när Riksbankens första höjning ska komma.
- Man börjar tro att höjningen ska komma senare än i juli, att den kanske kommer framåt hösten i stället, säger Hörnell.