Sveriges BNP under första kvartalet växte med 3,0 procent på årsbasis och 1,5 procent jämfört med kvartalet före, enligt reviderade siffror.
Tidigare redovisade SCB en tillväxt på 1,4 procent på kvartalsbasis för årets första kvartal.
Kronan rörde sig inte nämnvärt medan marknadsräntorna tog ett litet kliv uppåt omedelbart efter publiceringen av siffrorna.
Under fredagsmiddagen väntas även BNP-siffror från USA, där tillväxten väntas ligga på 2,5 procent i årstakt. Det skulle innebära en viss inbromsning från första kvartalets 2,7 procent.
Med fredagens oväntat starka BNP-tillväxt har Sveriges ekonomi vuxit, från kvartal till kvartal, sedan andra kvartalet 2009.
Enligt SCB ökade hushållens konsumtion med 2,6 procent under andra kvartalet. Särskilt pekar SCB på ett lyft för bilköp, medan livsmedelskonsumtionen vägde nedåt i vågskålen.
Sammantaget härrörde 1,3 procentenheter av BNP-utvecklingen från konsumtionen, medan den offentliga konsumtionen bidrog med 0,4 procentenheter.
En annan starkt bidragande faktor till BNP-lyftet är det produktionslyft som SCB noterar.
Inom näringslivet har produktionen ökat med 5,2 procent och varuproduktionen har lyft med 9,8 procent.
För tjänsteproduktionen redovisar SCB en ökning på 2,8 procent.
Lyftet kunde även mätas i form av fler arbetade timmar i ekonomin. Antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent och antalet sysselsatta steg 0,4 procent.
Exporten och importen lyfte med 14 respektive 18 procent under kvartalet, vilket gav ett exportnetto som bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-utvecklingen.
– Den starka BNP-siffran var ganska väntad. Det fanns stor osäkerhet om hur stor den skulle bli, säger Olle Holmgren, makroanalytiker på SEB.
– Vi ser en bred tillväxt. Investeringarna drar och den så starka ökning av exporten är på nivåer som vi inte sett sedan 1994.
Han räknar med att Riksbanken fortsätter att höja räntan i höst.
– De här siffrorna ger stöd för vad Riksbanken flaggat för, att det blir fler räntehöjningar i höst.
– Vad vi ser är en mycket snabb återhämtning av den svenska ekonomin och det handlar främst om den starka ökningen av exporten, som drabbades hårt av lågkonjunktur och finanskris förra året, säger Torbjörn Isaksson, makroanalytiker på Nordea.
– Tillväxten under andra kvartalet blev starkare än vad Riksbanken räknade med och det är ingen tvekan om att räntan höjs med 0,25 procentenheter tre gånger under hösten och hamnar på 1,25 procent vid årsskiftet.
Han tror att BNP på helårsbasis kan landa på 4 procent.
– Den privata konsumtionen som började ta fart mot slutet av förra året har accelererat i år, säger Torbjörn Isaksson.
Han tror inte att Riksbanken nu ändrar sin inställning och höjer nivåerna på räntehöjningarna med anledning av den snabba tillväxten i ekonomin.
– Det beror på orosmolnen med skuldkriser i Sydeuropa och svag statistik från USA den senaste tiden, säger Torbjörn Isaksson.
Det döljer sig en stor lagereffekt i fredagens BNP-siffra. Lagren fylls på oväntat mycket, vilket kan slå tillbaka i framtiden, enligt Filip Andersson, analytiker på Royal Bank of Scotland (RBS).
Enligt SCB består 2 av de 3,7 procenten i BNP-ökning av lagereffekter.
– Det är inte enbart positivt. Bygger man upp lagren blir produktionen i framtiden förmodligen lite lägre, säger Andersson.
Han påminner samtidigt om att den snittprognos som fanns på marknaden på 3,3 procent i tillväxt inte stämde med de förväntningar som marknaden faktiskt hade. Enkäten gjordes helt enkelt före statistik och rapporter som förändrade läget.
– Det har kommit in nya positiva data i veckan, med handelsbalansen och KI:s indikatorer. Förväntningarna låg nog lite högre än vad prognoserna visade, säger han.
RBS-analytikern Filip Andersson tror inte att fredagens BNP-siffra i sig kommer påverka Riksbankens räntebana, som pekar mot stegvis höjningar av reporäntan under hösten.
Däremot ser han en överhängande stor risk för att Riksbanken får göra helt om.
– Vi är väldigt oroliga för utsikterna. Om det börjar gå utför i Europa och USA kommer det att göra det i Sverige också. Och det kan vända väldigt snabbt, säger Andersson.
– Med en fördjupad kris i eurozonen sänker man reporäntan ganska snabbt igen, tillägger han.
Som det ser ut i dagsläget räknar Andersson med att Riksbanken får problem med sin räntebana redan om ett halvår.
– Någonstans kommer det komma en andra våg i eurokrisen. De har ingen riktig lösning på det. Och den kan komma tidigare än vad vi kan se i dag och då kommer Riksbanken naturligtvis ändra räntebanan.
– Man ska inte utesluta att de då sänker tillbaka till (rekordlåga) 0,25 procent i reporänta.
Han påminner om att inflationstrycket och kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin inte är det bärande argumentet för de räntehöjningar som Riksbanken sagt att de vill göra.
Ambitionen är snarare, enligt Andersson, att dämpa lånetillväxten och få bukt med bostadspriserna och samtidigt "normalisera penningpolitiken".
– Lönepressen är låg och det finns mycket ledig kapacitet. Inflationstrycket är litet och med den räntebana de har nu ligger Riksbanken under inflationsmålet.
– Det här är en mycket stark BNP-siffra som är starkare än vad vi räknat med säger chefen för Konjunkturinstitutet Mats Dillén till TT.
– Därför pekar det mesta mot att vi skriver upp vår BNP-prognos för 2010 från 3,7 procent till kanske runt 4 procent.
Men han hävdar att det finns ett stort mått av osäkerhet i SCB:s siffror som är preliminära.
– Man ska komma ihåg att SCB inte har fullständig information om investerings- och lagerutvecklingen för andra kvartalet ännu, säger Mats Dillén.
– Och det var ju just de komponenterna som bidrag till den starka BNP-utvecklingen.