– Det är en påtaglig utmaning framåt att vi ska klara både stark tillväxt och låg arbetslöshet utan att det skapar obalanser, sade Borg (M) i samband med att han frågades ut av riksdagens finansutskott.

Enligt finansministern finns det en betydande risk att det exempelvis uppkommer flaskhalsar på arbetsmarknaden. Samtidigt konstaterade han att svensk ekonomi befinner sig i en "remarkabelt stark återhämtningsfas", och antydde att regeringens egna prognoser för den framtida tillväxten kommer att skruvas upp.

Bakgrunden till Borgs uttalanden var den statistik som visar att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med hela 7,3 procent under fjärde kvartalet i fjol jämfört med motsvarande period 2009. En högre tillväxtsiffra har inte uppmätts sedan 1970, då kvartalsmätningarna började. Även helårets BNP-tillväxt på 5,5 procent är den högsta sedan 1970.

– Det är full fart i svensk ekonomi, konstaterar Tomas Pousette, chefsekonom på bolåneföretaget SBAB.

Siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) var högre än vad både han och de flesta övriga bedömare räknat med. Och de ger Riksbanken ytterligare skäl att fortsätta med sina räntehöjningar.

– För Riksbankens del är väl det här en bekräftelse av att man ligger rätt penningpolitiskt, säger Pousette.

Det var hushållens konsumtion som gav det allra största bidraget, 2,1 procentenheter, till BNP-tillväxten under fjärde kvartalet. Konsumtionsutgifterna steg med 4,3 procent jämfört med året före, bland annat till följd av omfattande inköp av bilar och hemelektronik.

Även på arbetsmarknaden var utvecklingen mycket positiv. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar ökade starkt. Enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, innebär detta att hushållen överlag står väl rustade för de kommande räntehöjningarna.

– Att man får en så stark siffra, en tillväxt på över sju procent, skapar också en positiv psykologisk effekt och ett självförtroende för svensk ekonomi som är viktigt. Det här är något helt annat än när krisen var som värst, säger hon.