Europa bidrar inte särskilt mycket till att dra världen ur den ekonomiska krisen. Det som kommer ut från EU-toppmötet i Bryssel är otillräckligt, särskilt som dörren tills vidare stängs för ytterligare stimulanser.
EU-toppmötet har visserligen fattat viktiga beslut om mer pengar till Internationella valutafonden, IMF, och skärpta övervakningsregler på finansmarknaden. Båda behövs som byggstenar i arbetet att återställa världsekonomin. Även resurser för att stärka infrastrukturen är väsentliga, även om det kan dröja från beslut till genomförande.
Men problemet är inte vad EU-ledarna faktiskt gör, utan vad de säger nej till. Genom sin avvisande inställning till ytterligare stimulanspaket drar de medvetet åt motsatt håll som USA och missar möjligheten till samordnade insatser mot krisen.
Vissa av EU-länderna, som har fått problem med stigande räntor, har skäl att vara försiktiga. Men detta gäller inte Tyskland, som skulle kunna göra större insatser om viljan fanns. Sverige tillhör också dem som har utrymme att göra mer, även om detta har begränsad betydelse för världen i stort.
Dagens situation bådar inte gott inför G20-mötet i London om knappt två veckor. Där ska ledarna från USA och några av de tyngsta EU-länderna samlas, tillsammans med ledare för tillväxtländer som Kina, Indien, Brasilien, Ryssland och Sydafrika.
Men med motsättningar mellan européer och amerikaner blir det svårt att nå konkreta resultat som förmår att vända den globala ekonomin.