I fjol gästspelade Gudrun Schyman på ett antal stora börsbolags stämmor och propagerade för ökad jämställdhet. Sedan dess har mansdominansen ökat något, men i år uteblir hon.
- Tiden räcker inte till, men jag har inte slutat bevaka frågan, säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ.
Hennes medverkan på bolagsstämmorna i fjol väckte en hel del uppmärksamhet, men någon förbättring på jämställdhetsfronten har det inte blivit.
Enligt nya preliminära siffror från SIS Ägarservice har andelen kvinnliga ledamöter i börsbolagens styrelser till och med minskat. I fjol var 18,3 procent kvinnor, i år 18,2 procent.
Mansdominansen i börsbolagens styrelser är alltså djupt cementerad.
- Man stoppar fortfarande huvudet i busken och säger att det är ett ickeproblem, säger Gudrun Schyman.
Hon tycker ändå att stämmoturnén i fjol gav vissa resultat.
- Det kom igång en debatt och inom näringslivets opinionsbildande skikt. Fler och fler ifrågasätter mansdominansen och tittar på den forskning och statistik som finns runtom i världen. Det har kommit fram mer fakta som visar vilka negativa effekter man får om man fortsätter att hävda mansdominansen, säger hon.
Hon tror inte att börsbolagen kommer att uppnå jämställda styrelser på egen hand.
- Det är uppenbart att näringslivet inte klarar att lyfta sig ur det patriarkala tänkandet. Det behövs politiska beslut för att förändra, säger Gudrun Schyman.
Hon framhåller Norge som förebild. Där är det lag på att börsbolagen ska ha minst 40 procent av varje kön när det gäller styrelserepresentanterna. I Oslobörsens styrelser är andelen kvinnor alltså mer än dubbelt så hög som i Stockholmsbörsens.
- I Norge har man höjt kunskapsnivån i styrelserna genom det politiska beslutet. Och näringslivets tolvtaggare gick i spetsen för arbetet. Så som det är i Sverige är ohållbart, säger Gudrun Schyman.
I dag finns inget lagförslag om könskvotering till bolagsstyrelser i Sverige. Ett sådant underlag arbetades dock fram av den förra regeringen.