- Mamma, de är slut, hojtar flickan, det finns bara giftbananer kvar!
Hon som handlar med sin mamma hittar inte de Krav-märkta bananer hon sökte i fruktdisken.
Mamman hyssjar lite generat. Om hon avstod från bananköpet denna dag vet vi inte.
Giftbananer? Knappast för oss konsumenter.
Arne Andersson som är chef för Livsmedelsverkets kontroll av frukt och grönt med mångårig erfarenhet minns inte att man påträffat några för höga resthalter av bekämpningsmedel i just bananer. Däremot i importerade äpplen och vindruvor.
- Vi analyserar dessutom hela frukten med skal, säger Arne Andersson, trots att bananskal inte är människoföda. Om det skulle finnas några rester av bekämpningsmedel så finns de i skalen. Och skalet är tjockt.
Bananer kan således betraktas som ett tämligen "säkert" livsmedeln när de väl burits hem.
För odlarna däremot, i Mellan- och Sydamerika och i Karibien, är bananerna inte ofarliga. Det är här man kan påträffa "giftbananer", trots alla förbättringar som på senare år gjorts och görs för miljön och för bananodlarnas arbetsvillkor.
Bananerna växer oftast i en monokultur i ett fuktigt och varmt klimat. De är känsliga för angrepp av skadedjur och svampsjukdomar och ogräs.
Svenska naturskyddsföreningen anger att 45-50 ton bekämpningsmedel används per hektar och år. Skörden sker manuellt.
Numera ställs krav på att arbetarna ska ha heltäckande skyddskläder i arbetet, vilket kan vara obekämt i det varma klimatet. Vid flygbesprutning ska bananarbetarna inte vara ute på fälten.
I ekologisk bananodling tillåts inte kemiskt ogräsgift eller konstgödsel. De flesta ekologiskt odlade bananerna i Sverige är Krav-märkta.
Anders Cottrell på AB Banankompaniet säljer Krav-bananer utöver vanliga bananer från Dole, Chiquita och Onkel Tuca.
I ett antal olika hallar i anläggningen i Stockholms frihamn står pallar med banankartonger och väntar på att bli lagom mogna för att skickas vidare till butikerna.
- Krav-bananernas andel ökar stadigt, säger Anders Cottrell. I hela landet är cirka 5 procent av alla bananer som säljs ekologiska men hos Banankompaniet utgör de numera hela 13 procent.
"Savid" står det på Kravkartongerna. De kommer från Paso Robles i Dominikanska republiken.
- Elefantgräs växer runt bananodlingarna. Där betar kor, vilket innebär att platagen är självförsörjande på gödsel, berättar Anders Cottrell.
De ekologiskt odlade bananerna efterbehandlas med diverse biologiska medel som gör att bananerna inte ruttnar under transporten.
Ungefär 20 procent av banankompaniets Krav-bananer är även rättvisemärkta. Alla rättvisemärkta bananer i Sverige är Krav-märkta, men alla Kravbananer är inte rättvisemärkta.
För konsumenten är rättvisemärkta bananer de dyraste. 24:90 kronor kilot var ett vanligt pris denna vecka.
- För varje kartong Rättvisemärkta bananer betalar man en dollar extra, berättar Anders Cottrell. Pengarna går till de anställda i form av en "social fond". som används till olika projekt , förbättringar av skolor till exempel.
Rättevisebananerna odlas för det mesta av småbrukare som säljer bananerna vidare till större företag.