Storbanken SEB fortsätter att minska utlåningen i Baltikum, som hotas av ekonomisk baksmälla. Swedbank, med stora intressen i regionen, ser goda tecken.
- Vi har successivt minskat vår utlåning under snart två år och gradvis tagit vårt ansvar. Jag tänker inte kritisera mina kolleger men vi har valt olika strategier, sade Klas Eklund, senioranalytiker på SEB, på ett seminarium om det ekonomiska läget i Baltikum.
För knappt två år sedan påbörjade SEB en åtstramning av utlåningen i Baltikum för att svara på de överhettningstecken som banken såg i regionen. SEB har rasat i marknadsandelar på alla de tre marknaderna medan Swedbanks Hansabank och Nordea under perioden flyttat fram positionerna.
SEB är pessimistiskt om den fortsatta utvecklingen i Baltikum, och Lettland i synnerhet. För att uppnå en mjuk inbromsning av ekonomin i Lettland krävs ytterligare åtgärder som dämpar efterfrågan och ökar utbudet av arbetskraft för att kväva inflationen.
Han upprepade också att SEB tror på en mjuklandning i Lettland. Men det antiinflationspaket som initierades under våren bedömde han inte var tillräckligt för att garantera en lugn inbromsning.
- Risken för en hård landning finns fortfarande och det är en kamp mot tiden. Regeringen måste implementera nya åtgärder för att kyla ned ekonomin, sade Klas Eklund.
Nära 20 procent av SEB:s vinster kommer från de baltiska länderna.
Även Swedbank har stora intressen i området. Vd Jan Lidén har en lite mer positiv syn på situationen och tror att ekonomin kommer att kylas av.
- Det krävs en justering innan vi får se en fortsatt ekonomisk tillväxt. Men vi ser nu tecken på att ekonomin bromsas in, säger Jan Lidén.
Baltikum har på kort tid blivit den viktigaste kassakon för Swedbank. Runt 40 procent av Swedbanks vinster kommer från Baltikum genom dotterbanken Hansabank. Swedbanks aktie har tappat 18 procent sedan årsskiftet. Den största delen förklaras med den ökade osäkerheten om utvecklingen i Baltikum.
Nordeas Thomas Neckmar, ansvarig för bland annat Baltikum, påpekar att det är nödvändigt med inbromsningar av de slag vi nu ser i ekonomier med kraftig tillväxt.
- Vi har varit på plats under åtta års tid. Redan från början har vi haft en beredskap för att ekonomin kan svänga, men inte när, säger Thomas Neckmar.
Men för Nordea är utvecklingen i Baltikum inte lika avgörande som för Swedbank och SEB. Enbart en procent av Nordeas vinst kommer från Baltikum och Polen.
I och med att de tre länderna i Baltikum - Estland, Lettland och Litauen - aspirerar på att komma med i EMU, och valutorna är knutna till euron, har länderna begränsade möjligheter att påverka den makroekonomiska situationen. Det ställer därmed stora krav på framför allt Swedbank och SEB, som tillsammans kontrollerar runt 50 procent av den baltiska bankmarknaden, att genom minskad utlåning bidra till att dämpa efterfrågan.