Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 330 miljoner kronor.

Styrelsen föreslår en utdelning på 1 krona per aktie. I fjol slopades utdelningen helt.

Kreditförlusterna ökade till 3 160 miljoner kronor, från 1 703 miljoner kronor.

Räntenettot rasade till 3 697 miljoner kronor, från 5 513 miljoner kronor. Provisionsnettot ökade till 3 877 miljoner kronor, från 3 790 miljoner kronor.

Totalt uppgick intäkterna till 9 874 miljoner kronor, jämfört med 12 695 miljoner kronor motsvarande period året före.

Kostnaderna sjönk till 6 126 miljoner kronor, från 6 965 miljoner kronor.

SEB-chefen Annika Falkengren skriver i bokslutsrapporten att banken kommer att fortsätta att reservera för kreditförluster i Baltikum under 2010.

"Då vi samtidigt tar kostnader för våra investeringar kommer det kortsiktigt att dämpa bankens finansiella utveckling", skriver hon.

De totala avsättningarna för kreditförluster väntas dock minska under 2010, "förutsatt att den makroekonomiska utvecklingen inte försämras", skriver Falkengren.

SEB har beslutat att begränsa bonusutbetalningarna för 2009. Detta, i kombination med resultatförsämringen, innebär att den kortfristiga rörliga ersättningen sänks med två tredjedelar, enligt bokslutsrapporten.

Fram till och med tredje kvartalet hade SEB satt av 1,5 miljarder kronor till kortsiktiga bonusar för de anställda.

 För det fick bankledningen en hel del kritik, bland annat från regeringen, eftersom vinsten samtidigt var lägre.

Nu när året är slut blir den faktiska utbetalningen "bara" omkring hälften, 795 miljoner kronor inklusive sociala avgifter.

Bonusutbetalningarna för 2009 landar därmed på fem procent av personalkostnaderna, jämfört med 13 procent 2008.

SEB:s föreslagna aktieutdelning på 1 krona per aktie motsvarar totalt 2 193 miljoner kronor.

Förslaget ska enligt SEB ses mot bakgrund av att utdelningen slopades helt i fjol, då banken tog in 15,1 miljarder kronor genom en nyemission, de förbättrade ekonomiska utsikterna och koncernens kapitalsituation.

SEB går in i 2010 starkare än vad banken var ett år tidigare, enligt bankens vd Annika Falkengren.

- Vi har en oerhört mycket starkare balansräkning. Vi har gjort en nyemission. Sedan har vi fortsatt att bygga kapitalet.

Vi har en av Europas starkaste kapitalbaser och har en oerhört stark likviditetssituation. Det gör att vi kan säga att om det kommer en ny finanskris behöver vi inte låna ett öre på marknaden på ett år och sex månader.

- Och vi har en helt annan kontroll på Baltikum. Vi har gått igenom varenda lån i Baltikum. Det vi var oroliga för ett år tidigare känner vi oss bekväma med nu. Vi tror det blir 5 miljarder kronor till (i kreditförluster). Det är allt.

Hon tror inte ett maktskifte i Rigas, där det är parlamentsval i höst, medför någon överhängande risk för lappkast i budget- och valutapolitiken där.

- Vi har hela tiden haft en bra dialog med regeringarna i de baltiska länderna.

De har alltid sagt att oavsett regering är det viktigt att länderna överlever det här. Och hittills är det inga sparpaket som gått åt pipan, fast man bytt regering, säger hon.

SEB:s räntenetto, vad banken tjänar på sin utlåning i förhållande till finansieringskostnaderna, föll under fjärde kvartalet. Jämfört med tredje kvartalet blev det —18 procent och jämfört med samma kvartal 2008 blev det —33 procent.

Annika Falkengren menar att förklaringen finns i det låga ränteläget, som pressar marginalerna.

Hon hoppas få draghjälp av konjunkturen för att bryta den negativa trenden för räntenettot.

- Som bank är det svårt att tjäna pengar i en lågräntemiljö, när det inte finns kraftig efterfrågan.

Det är ett nationalekonomiskt spel. När räntehöjningarna kommer i gång igen blir det lite mer aktivitet och sjudande konjunktur och då får vi naturligtvis draghjälp av det, säger hon.

Ett högre ränteläge medför samtidigt risker för en ökning av kreditförlusterna igen.

- Det är därför räntorna är så låga nu. Vi har förlorat några miljarder på räntenettot, då vi inte har några inlåningsmarginaler. Det måste vägas mot hur det hade sett ut på kreditförlustsidan om räntorna hade varit höga, säger hon.

Falkengren sätter här sitt hopp till att Riksbanken hittar rätt i sin penningpolitiska balansgång.

- Det är inte bankerna utan företagen ute i samhället som gynnas av de extremt låga räntor vi har nu, som gör att de orkar hålla i gång.

Det är en utmaning. Klarar företagen av lite högre räntor nu? Det är vad Riksbanken sitter och klurar på nu, säger hon.