Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Second hand klimatsmart affär

Sigrid Brändström sorterar insamlade kläder i Emmaus lagerlokal i Västberga. Bland textilierna hittar hon en morot, ett svenskt-tyskt lexikon, 34 kronor och femtio öre och mängder av andra prylar.
Sigrid Brändström sorterar insamlade kläder i Emmaus lagerlokal i Västberga. Bland textilierna hittar hon en morot, ett svenskt-tyskt lexikon, 34 kronor och femtio öre och mängder av andra prylar. Foto: Lisa Mattisson

Att köpa kläder på second hand är klimatsmart. Men bara en liten del av den textil som kasseras lämnas till insamlingar. Emmaus Stockholm vill helst sälja varorna i sina butiker, men det mesta exporteras.

Om fler handlade mer second hand skulle det innebära en klimatvinst eftersom mindre textil då skulle behöva nyproduceras. Men medan en person i Sverige i genomsnitt slänger 7,6 kilo textil i soppåsen lämnas enbart 2,4 kilo till klädinsamlingar.

Emmaus Stockholm tar hand om och sorterar ungefär 350 ton textil om året.

– Helst vill vi sälja så mycket som möjligt i våra butiker i Sverige, då tjänar vi mer och det ger en större miljövinst. I nuläget går 30 procent till butiker, säger Brian Kelly, vice ordförande och sorteringsansvarig.

Att mer textil inte går att sälja i butik är för att de inte faller svenska kunder i smaken, däremot fungerar de i andra länder.

Lagerlokalen i Västberga i sydvästra Stockholm är fylld av kläder och textil. Vid ett bord öppnas de inlämnade påsarna och innehållet sorteras och läggs i olika behållare.

– Vi kollar kvalitet, om det är trasigt, smutsigt eller om det går att sälja i butik. Det kan vara vanlig butik eller vintagebutik om det är av finare material eller ett klädmärke som är populärt, berättar Sigrid Brändström.

Läs mer: En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år

En stund senare håller hon triumferande upp en halv morot som hon hittar bland kläderna. Givarnas sortering är ibland lite sisådär och det trillar ut lite allt möjligt ur påsarna. Medan DN är på plats hittas, förutom moroten, ett svenskt-tyskt lexikon och 34 kronor och femtio öre. Dessutom mängder av skor, leksaker, galgar och andra prylar.

En del av det som lämnas in blir bistånd, Emmaus stöder projekt för Västsahara och skickar kläder till deras flyktingläger i Algeriet.

– Förr i tiden fanns ett större behov av klädbistånd än i dag. Nu är det bättre om vi får så bra betalt som möjligt för de inlämnade kläderna och ger pengabistånd i stället, säger Brian Kelly.

Det som inte går att sälja i svenska butiker eller skänks till bistånd går på export. Säckar med textil väntar på transport till Centraleuropa. Därifrån går det mesta till försäljning i Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Asien. Ungefär en tiondel går till återvinning och blir exempelvis trasor. En liten del, cirka 2 procent, eldas upp.

Brian Kelly tycker att klädgåvorna har förändrats på senare tid.

– Det är mycket mer billiga produkter nu och en del har inte ens använt det de skänker. Folk köper sämre kvalitet, plaggen blir slitna snabbare, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.