USA kan andas ut. Senaten röstade igenom den nödvändiga skuld- och budgetuppgörelsen. Republikanerna och Tea Party-rörelsen ser ut som de stora vinnarna – men det kan straffa sig i valet nästa år.
Med röstsiffrorna 74–26 godkände senaten på tisdagen sparpaketet och en höjning av skuldtaket. USA slipper därmed ställa in betalningar av bland annat räntor och pensioner, vilket hade varit ekonomisk katastrof.
President Barack Obama undertecknade den nya lagen bara någon timma senare skriver Reuters. Undertecknandet innebar att avtalet vinner laga kraft.
I ett tal från Vita huset sa president Barack Obama att en sänkning av skatten för medelklassen kommer att öka människors möjlighet att handla och investera. Han uppmanade också kongressen att fortsätta skynda på beslut som kan säkra jobb i USA.
– Vi har sett att Washington kan enas när en annalkande katastrof närmar sig. Så borde det inte behöva vara. Vi måste göra allt som är i vår kraft att se till att USA åter skapar jobb, sa Obama bland annat.
Presidenten betecknade dagens beslut som ett viktigt första steg när det gäller att få ordning på den amerikanska ekonomin.
En höjning av skuldtaket är normalt ett rutinärende, men den här gången tog Republikanerna strid för att positionera sig inför valet nästa år. De flesta bedömare är överens om att Republikanerna fick igenom flest krav. Inte minst hade den ultrakonservativa Tea Party-rörelsen stort inflytande genom att helt vägra kompromissa på flera punkter.
Segern betyder dock inte automatiskt folkets kärlek. I stället finns risken att mittenväljarna som retat sig på bråket i Washington ratar partiet eftersom det anses för stelbent.
– Jag tror att det kan bli en sådan reaktion. Jag tror inte Tea Party-rörelsens inflytande är större efter valet 2012 än i dag, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Å andra sidan är det högst tveksamt om Demokraterna vunnit några röster. Visserligen kan Obama framstå som en ledare som står över käbblet i kongressen, men det kan också bli så ironiskt att den uppgörelse han kämpat för blir det som fäller honom. Jobben ser nämligen ut att bli den viktigaste valfrågan och arbetslösheten ligger nu på historiskt höga 9,2 procent.
– Den amerikanska ekonomin har nästan ingen tillväxt. Man var tvungen att spara för att rädda statsfinanserna, men besparingar dämpar tillväxten så egentligen behövdes stora stimulanser. Det är ett dilemma, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Dessutom har de flesta republikanska presidentkandidater taktiskt nog tagit avstånd från hela överenskommelsen. De kan därmed slippa beskyllningar om ekonomin backar och arbetslösheten stiger.
Ett annat orosmoln är att det fortfarande finns risk att USA:s kreditbetyg sänks. Det skulle innebära dyrare lån, vilket förvärrar krisen.