USA ser ut att undvika finansiell katastrof sedan demokrater och republikaner kommit överens om budget och skuldtak. Men förslaget måste först passera kongressen, där stora grupper i båda läger är missnöjda.
I elfte timmen nådde sidorna en kompromiss som ingen är nöjd med. Demokraterna fick inga skattehöjningar och Republikanerna mindre nedskärningar än önskat.
– Är det här det avtal jag ville ha? Nej, sade president Barack Obama vid en presskonferens.
Det viktigaste i överenskommelsen är att taket för hur stor statsskulden får vara höjs med 2.100 miljarder dollar. Det betyder att USA kan låna mer pengar och därmed undvika finansiell katastrof.
Uppgörelsen innehåller också budgetnedskärningar på drygt 900 miljarder dollar över tio år. En kommitté med republikaner och demokrater ska under hösten föreslå ytterligare nedskärningar på 1.500 miljarder dollar. Men eftersom parterna visat att de har svårt att samsas finns en piska inbyggd: om de inte kommer överens aktiveras automatiska nedskärningar som slår mot både militär och välfärdsprogram – Republikanernas respektive Demokraternas favoritområden.
Trots att ledande republikaner och demokrater ställt sig bakom uppgörelsen var frågan långt ifrån avgjord på måndagskvällen. Innan det träder i kraft måste paketet godkännas i både senaten och representanthuset. Den stora striden väntades stå i representanthuset, kanske redan under natten mot tisdag. Trots att partipiskorna ven friskt deklarerade en grupp demokrater på vänsterkanten att de utan skattehöjningar tänkte rösta emot. På samma vis väntades republikaner på högerkanten förkasta förslaget eftersom det inte skär tillräckligt.
Om kompromissen trots allt får grönt ljus framstår Republikanerna som segrare.
– Sakmässigt har Republikanerna vunnit mest. De har fått ett avtal som innebär kraftiga nedskärningar utan skattehöjningar, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Men Obama har ändå inte förlorat fullständigt. Uppgörelsen innebär att det här inte kommer upp i kongressen igen under valåret, säger Hallenberg och syftar på att Republikanerna först ville ha en kortsiktig höjning av skuldtaket.
Även med sparpaketet hotas USA av sänkt kreditbetyg, vilket skulle tynga den hårt ansatta ekonomin ytterligare. I fredags presenterades också mörka tillväxtsiffror för första halvåret.
– Det var riktigt bedrövliga siffror. Mycket talar för att det blir en seg återhämtning, säger Knut Hallberg, analytiker på Swedbank.