Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Sju saker att tänka på i fondspelet

Sparandet i blandfonder är rekordstort. Den lägre risken jämfört med aktiefonder lockar svenskarna. Här är sju saker att tänka på så att du inte blir bortblandad i fondspelet.

Svenska sparare har aldrig tidigare haft så mycket pengar investerade i blandfonder.

För de tre första kvartalen är netto­sparandet, insättningar minus uttag, rekordstora 39 miljarder kronor.

Förra året var summan drygt 35 miljarder kronor, enligt Fond­bolagens förenings statistik. Några år tillbaka i tiden var inflödena betydligt lägre.

Även räknat i mängden kapital ligger sparandet på rekordnivå med 661 miljarder kronor i blandfonder. Med tanke på att det har varit lite oroligt på börserna den senaste månaden talar allt för att det kommer att fortsätta strömma in kapital.

Tanken med blandfonder är att när man mixar de mer riskfyllda aktierna med säkrare räntepapper skruvas risken i sparande ned. DN har listat sju punkter som är viktiga att bevaka för den som sparar i blandfonder.

1. Valet

Sant är att blandfonder backar mindre när det är oroligt på börserna. Men på lång sikt slår de flesta aktiefonder blandfonder. Exempelvis har den som investerat i Sverige­fonder fått mer än dubbelt så stor avkastning i genomsnitt. Det gäller för fem, tio och femton års sparande. Om man inte behöver pengarna på de här tidshorisonterna kan aktiefonder vara ett bättre alternativ.

2. Risken

Det går att dela in blandfonder i olika underkategorier. En är vilken fördelning mellan aktier och räntor som finns i fonden. Nivåerna är i de flesta fall bestämda innan i någon form. Ofta handlar det om maxgränser för hur mycket aktier de får ha. Ju mer aktier det finns i fonden desto större risk vid börsnedgångar. Samtidigt ger de bättre avkastning när börserna går upp.

3. Aktiviteten

En del fonder lovar att de ska förändra risknivån beroende på vad de tror om utvecklingen på marknaden. Ju mer positiv man är till börsen desto mer aktier i blandningen. Har man en sådan fond bör man försöka kontrollera om förvaltaren håller vad den lovar. Vad de gjort bör redovisas i årsrapporten. Om det inte är någon aktivitet kanske spararen betalar för något som den inte får.

4. Fond-i-fond

Många blandfonder är så ka­l­lade fond-i-fonder. Det innebär att fonden inte köper egna aktier utan investerar i andra fonder.

Här finns risken att spararen får betala avgifter både i fonden och i de underliggande produkterna. Då är det bra att jämföra förvaltningsavgiften och den årliga avgiften.

Är den årliga avgiften mycket hög­re än förvaltningsavgiften är det förmodligen så. Uppgifterna om avgifterna ska redovisas i informationen om en fond.

5. Generationsfond

Många blandfonder är av den modellen, som innebär att andelen aktier är hög när spararen är ung och sedan trappas ned efter hand. Vill man ha en högre risk på äldre dagar eller lägre risk när man är yngre så bör man titta efter vilken fördelning det är i fonden.

6. Prestationen

Det här är viktigt med alla fonder. Frågan att ställa är hur förvaltaren klarar sig mot sitt jämförelse­index. Det redovisas i fondernas hel- och halvårsredogörelser. Har fonden svårt att slå sitt index under flera år bör man överväga att byta fond.

7. Avgiften

Det här är också en viktig faktor i allt sparande. Avgifterna på blandfonder är i vissa fall höga. Du kan se genomsnittsavgiften för olika ­former av blandfonder i grafiken intill.

Tipset: Blanda själv

I stället för att spara direkt i en blandfond kan du dela upp dina insättningar i två fonder. Exempelvis i en indexfond med låg avgift som investerar i svenska aktier och en räntefond med låg avgift.

Vilken fördelning du väljer beror på hur stor risk du vill ha. Mycket pengar in i aktiefonder ger större risk, men det blir också större möjligheter till en bättre avkastning. På det sättet har du skapat en egen blandfond.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.