Inför varje lönerörelse är det kamp om kommunernas lönepengar. Den här gången har framför andra lärarfacken krävt högre löneökningar än andra grupper. För ett par år sedan var det sjuksköterskorna som krävde samma sak med en omfattande strejk som följd. Och konflikten var lönsam. Det är vårdfackets ordförande Anna-Karin Eklund övertygad om.
– Det mesta utfallet kom 2008, säger hon.
Med råge har sjuksköterskorna under åren 2005—2008 passerat gymnasielärarna i löneligan, speciellt mot slutet av perioden.
– Och lägger du till 2009 har sjuksköterskorna fått ytterligare en bra omgång, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
En distriktssjuksköterska har under perioden i snitt ökat sin lön med 3.500 kronor eller 14,1 procent till 28.300 kronor i månaden 2008. En akutsjuksköterska har fått 16,5 procent mer. Läkarna har samtidigt bättrat på sin lön med 13,1 procent till i snitt 55.400 kronor. En gymnasielärare i allmänna ämnen har samtidigt bara fått se sin lön öka med 1.600 kronor eller 6,3 procent till 27.000 kronor. Grundskollärarna har fått 7,8 procent i påökt, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Anna-Karin Eklund tycker det är olyckligt att de offentliganställda "tar av varandra". I den offentliga sektorn finns gott om underbetalda kvinnor, resonerar hon.
Samtidigt visar statistiken att LO-facket Kommunals undersköterskor under 2005—2008 fått påslag i linje med snittet på arbetsmarknaden.
I flertalet fall har dessa grupper kommuner och landsting som arbetsgivare. Och det är den sektorn som varit mest generös med löneökningar de senaste två åren, fem respektive fyra procent, jämfört med industrin som drabbats hårt av den djupa lågkonjunkturen.
– Marknadskrafterna har inte missgynnat kommunsektorn, konstaterar Olle Djerf, ekonom som bland annat jobbar som rådgivare till Medlingsinstitutet.
Kommunsektorns betalningsförmåga bestäms av sysselsättningen i ekonomin och därmed skatteunderlaget. Det brukar därmed bli ett—två års eftersläpning i kommunernas kassaböcker, vilket talar för en långsammare löneökning framöver.
Men marknadskrafterna har som siffrorna visar slagit väldigt olika i kommunsektorn. Förskollärare och fritidspedagogerna har klarat sig bättre, 10,2 procent, jämfört med sina mer välbetalda lärarkollegor eftersom det funnits en brist på dem.
– Samtidigt har det funnits en viss övertalighet i grundskolan, säger Agneta Jöhnk.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kallar det som skett med lärarlönerna för en katastrof.
– Tittar du på utvecklingen från 1996 och framåt ser det ännu värre ut, säger hon.
Men hon slår ifrån sig att facket skulle ha spelat sina kort dåligt.
– Det är en medveten strategi från kommunerna att pressa samman lönerna, säger hon.