Han föreslår att bankernas så kallade kärnprimärkapital ska motsvara minst 10 procent av deras riskvägda tillgångar 2013. Två år senare vill han att nivån är höjd till 12 procent, vilket är 5 procentenheter högre än vad de kommande Basel III-reglerna stadgar.
Ovanpå de nya hårdare kraven kan det även hamna en extra buffert för att klara av att möta konjunkturcyklar, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.
”Svenska storbanker är välkapitaliserade och ligger redan i dag nära de här nivåerna. Bankerna har därmed alla förutsättningar att klara de nya kapitaltäckningskraven”, tillägger Finansinspektionen.
Swedbank har tidigare uppgett att banken vid halvårsskiftet hade 14,8 procent i så kallat kärnprimärkapital. Denna kapitaltäckningsgrad visar hur mycket aktiekapital och balanserade vinster täcker av bankens riskvägda tillgångar.
När bankernas nya internationella regelbok, som kallas för Basel III, börjar fasas in 2013 skärps kapital- och likviditetskraven. Målet med Basel III-reglerna, som ska vara införda 2019, är att stabilisera banksektorn för att undvika nya finansiella kriser.
Handelsbanken har inga problem att leva upp till regeringens förslag när det gäller kärnprimärkapital kontra riskvägda tillgångar, enligt bankens presschef Bengt Carlsson.
– Handelsbanken klarar redan i dag den bortre gränsen, säger han.
Vad ligger ni på i dag?
– Det går inte riktigt att säga eftersom man fortfarande förhandlar lite om hur Basel III ska se, vad som ska ingå och vad som inte ska ingå. Men det vi kan säga är att vi klarar det med marginal, säger Bengt Carlsson.
Enligt Carlsson kommer de nya reglerna inte att drabba kunderna i form av högre kostnader eftersom banken redan ligger över de nivåer som kommer att krävas.
Boräntorna går inte upp på grund av det här?
– Nej.
Även Swedbank klarar kapitalkraven och kunderna ska inte påverkas av de nya reglerna.
– Vi klarar de kraven både vad gäller 2013 och 2015 redan i dag. Det innebär att med den verksamhet vi har i dag så kan vi hantera det här, säger kommunikationsdirektör Thomas Backteman till TT.
I slutet av tredje kvartalet hade Swedbank 15,1 procent i kärnprimärkapital, enligt Backteman, som menar att boräntorna inte kommer att bli dyrare på grund av de nya kraven.
Därmed inte sagt att boräntorna fortsätter att ligga på dagens nivåer.
– Det kan finnas skäl för bolånetagarna att vara försiktiga när det gäller kostnaden framgent därför det kan finnas andra orsaker till att boräntorna ökar, säger Thomas Backteman.
Finansinspektionen motiverar de högre kraven på svenska banker, jämfört med de internationella reglerna för andra banker, med att de är mycket stora i förhållande till den svenska ekonomin. En kris för det svenska banksystemet skulle därmed få stora konsekvenser för hela den svenska ekonomin.
Ytterligare ett skäl är att marknaderna i dagsläget utgår från staten och skattebetalarna ska rädda bankerna. Att dessutom storbankerna har en stor gränsöverskridande verksamhet och samtidigt är mycket beroende av finansiering i utländsk valuta gör dem extra känsliga.
Finansinspektionen (FI) har inte tänkt sig att bankernas kunder ska få betala de högre kapitalkraven. Mer pengar i bankernas kassor ger mindre riskfyllda banker och därmed bör aktieägarna ställa lägre avkastningskrav, lyder resonemanget från FI.
”Alla tjänar på att bankerna blir mindre riskfyllda. Hur kunderna påverkas av kraven beror både på konkurrensen på bankmarknaden och på hur aktiva vi är som kunder”, skriver FI.
Det är i första hand bara de fyra svenska storbankerna som omfattas av de strängare kraven. Men fler kan komma att omfattas senare, enligt FI.
De svenska kapitalkraven är hårdare än minimikraven i Basel III. Det innebär att Sverige "går före i den internationella processen" att ta fram högre krav på systemviktiga banker, enligt Riksbanken.
Som systemviktiga banker räknas Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Finansmarknadsminister Peter Norman tänker via sin myndighet Finansinspektionen hålla ett öga på bankerna. De höjda kapitalkraven ska inte utan vidare få vältras över på kunderna, är hans budskap.
”För att säkra detta kommer Finansinspektionen att ges i uppdrag att övervaka bankernas anpassning till de nya reglerna. I fokus för denna övervakning står bland annat kreditgivning och bolånemarginaler”, skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande.
Den senaste delårsrapporten visar att Nordea hade en kärnprimärkapitalrelation på elva procent i slutet av tredje kvartalet, exklusive övergångsregler. Därmed är Nordea enda storbanken som i dag ligger under tolv procent, rapporterar Reuters.
SEB:s kärnprimärkapitalrelation låg på 13,9 procent i slutet av tredje kvartalet, enligt senaste rapporten.