Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Skattestrid blir dragkamp om riksdagens regler

Den politiska striden om regeringens skatteförslag utvecklar sig till en dragkamp om vad riksdagens regler tillåter. Oppositionen blir tvungen att pröva gränserna. Samtidigt sitter samtliga riksdagspartier med i en kommitté som ska skärpa budgetreglerna.

Löntagarnas plånbok ska stärkas med ett femte jobbskatteavdrag till en kostnad av 12 miljarder kronor. Dessutom ska brytpunkten höjas så att färre behöver betala statlig skatt. Det föreslår finansminister Anders Borg i den budgetproposition som han presenterade på tisdagen.

Riksdagen kan dock komma att sätta käppar i hjulet för regeringen. Inom oppositionen pågår nu överläggningar om hur åtminstone den höjda brytpunkten ska kunna stoppas. Om detta är nämligen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna överens.

För att fälla regeringen i denna fråga måste dock oppositionen pröva gränserna för vad som är möjligt inom ramen för de numera strikta reglerna för hur budgetbesluten ska fattas. Reglerna säger att alla förslag om utgiftstak och skatter måste tas som hela paket, där regeringens paket ställs mot ett eller flera från oppositionen.

Eftersom de fyra oppositionspartierna är oense när det gäller jobbskatteavdraget kommer de inte att kunna enas om ett gemensamt skattepaket. Sverigedemokraterna stöder det femte jobbskatteavdraget medan de rödgröna är emot. Då återstår möjligheten att komma åt den höjda brytpunkten i nästa steg i budgetprocessen. Men det är här man närmar sig gränsen för det tillåtna.

I steg två tar riksdagen ställning till hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Ramarna för varje område är redan fastslagna och det är även statens inkomster i form av skatter och annat. Trots det kan det finnas en öppning för oppositionen, enligt Ingvar Mattsson, kanslichef i riksdagens finansutskott.

– En möjlighet som har diskuterats är att efter att rambesluten har fattats och regeringen har vunnit där skulle man ta ett initiativ i skatteutskottet och där justera tillbaka brytpunkten, säger Ingvar Mattsson.

Mot detta finns enligt Matsson inget uttryckligt förbud men frågan är ändå om det är förenligt med grundprincipen att skatterna ska fastställas genom ett sammanhållet beslut. Det finns enligt Matsson olika tolkningar i frågan.

Enligt den ena, som går efter regelverkets bokstav, är det inte tillåtet att i efterhand ändra skatterna. Den andra tolkningen utgår istället från syftet med budgetreglerna som är att skydda statsfinanserna. Med den utgångspunkten skulle det vara möjligt att i efterhand justera tillbaka brytpunkten för statlig skatt, eftersom det innebär att statens inkomster ökar.

Den uppkomna situationen är unik enligt Ingvar Mattsson.

– Man har hitintills aldrig gjort så här.

Till saken hör att en särskild parlamentarisk kommitté sedan årsskiftet arbetar med förslag om hur reglerna för budgetprocessen kan skärpas. I kommittén sitter representanter för såväl samtliga oppositionspartier som de fyra borgerliga partierna. Kommitténs ordförande Urban Hansson Brusewitz, budgetchef på finansdepartementet, bekräftar att frågan om ändringar av skatteförslag i efterhand finns med i diskussionerna.

– Jag vill som ordförande inte kasta grus i maskineriet genom att kommentera detaljer i en pågående diskussion. Kommittén har ett möte inplanerat imorgon. Det som hänt gör att det som tidigare varit en mer abstrakt fråga i kommittén nu kommit i ett skarpt läge i den politiska debatten i riksdagen, säger Hansson Brusewitz.

Reglerna för budgetbesluten, kallade det finanspolitiska ramverket, tillkom efter den ekonomiska krisen på 1990-talet för att trygga större stabilitet i statskassan. Genom att utgiftsramarna tas först och som en helhet vill man undvika att summan av olika delförslag drar iväg okontrollerat.

Till ramverket hör också bland annat att statens budget ska visa ett överskott på en procent sett över en konjunkturcykel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.