Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

SKL: Flyktingkrisen kommer leda till höjda skatter

Bettina Kashefi, chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting.
Bettina Kashefi, chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Sveriges kommuner och landsting (SKL) varnar för en skattechock till följd av den snabba befolkningstillväxten som skapas av flyktingkrisen. Enligt SKL har kommunsektorn hamnat i ett ”mycket svårt läge”.

Resultatet i kommunsektorn beräknas mer än halveras i år jämfört med förra året, skriver SKL. Utöver flyktingkrisens effekter påverkas resultatet av en åldrande befolkning.
Ekonomiska underskott

Enligt SKL:s chefekonom Bettina Kashefi behöver skatterna i snitt höjas med närmare två kronor per hundralapp fram till 2019.

”Utvecklingen efter 2016 ser mycket bekymmersam ut”, skriver Kashefi i en kommentar.

”Många kommuner och nästan alla landsting och regioner brottas med ekonomiska underskott. Skatteunderlaget ökar totalt sett men genom befolkningsökningen försämras resultaten till flöjd av kraftiga kostnadsökningar”, fortsätter hon.

Enligt SKL har en ökad befolkning i yrkesverksam ålder en positiv effekt, men effekten fördröjs av att det tar tid innan de nyanlända kan etablera sig på arbetsmarknaden.

”Trots att statsbidragen ökar och att vi även i år får återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA är läget mycket allvarligt”, skriver Lena Micko, SKL:s ordförande, i en kommentar.

Hon tillägger att kommunerna kommer att behöva mer av generella statsbidrag och bättre framförhållning för att kunna nyttja resurserna där de bäst behövs i den situation som råder.
Enligt SKL:s ekonomer växer samtidigt den inhemska efterfrågan i Sverige just nu snabbt. Tillväxten väntas bli 3 procent, både i år och nästa år.

Arbetslösheten väntas i slutet av nästa år ha sjunkit till 6,5 procent och inflationen, enligt KPI, beräknas ligga nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Om SKL:s föreslagna skattehöjningen skulle genomföras motsvarar det 2019 en intäktsökning för kommunerna på 38 miljarder kronor.

– Det motsvarar en procent av BNP, eller två procent av hushållens disponibla inkomster. Det är en viss åtstramning för hushållen om det skulle ske. Men å andra sidan skulle offentlig konsumtion stiga och balansera effekten på BNP. Så den totala effekten är lite oklar, säger Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea.

Men, påpekar han, SKL skriver i rapporten att det kan finnas andra sätt att hantera det här på, som rationaliseringar och teknisk utveckling.

– Det här är ett utspel från SKL, en passning till regeringen om att öka statsbidragen och också att ha stabilitet i statsbidragen, så att man har längre planeringshorisonter. Det är väl långt ifrån klart att det skulle bli de här höjningarna, säger Isaksson.