Skola och ekonomi har ett nära samband. Allt fler forskare pekar på grundutbildningens avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. I utvecklade ekonomier betyder kompetens hos befolkningen allra mest som tillväxtfaktor.
Detta framhålls också i flera utredningsrapporter som har kommit under senare tid. Där pekar man på att det finns brister som det är viktigt att rätta till om Sverige ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft.
OECD:s senaste översikt om Sverige ägnar ett kapitel åt utbildning och ungdomsarbetslöshet. Man pekar på relativt svaga skolresultat i matematik och naturvetskapliga ämnen, liksom att svenska ungdomar tar en lång paus mellan gymnasiet och övergången till högre utbildning eller jobb.
Finansdepartementets långtidsutredning, LU 2008, är inne på liknande spår, när man betonar att närmare 30 procent av landets 20-åringar saknar slutbetyg från gymnasiet och att många av dem sedan får svårt att hitta jobb. Följden blir en alltför liten tillgång på kvalificerad arbetskraft.
Globaliseringsrådet argumenterar för tidigare skolstart och engelska redan från årskurs ett, liksom för höjd status för läraryrket och bättre utvärderingar av skolans kvalitet.
Bättre kunskaper hos hela befolkningen står då inte i motsatsställning till att också få fram fler högkvalificerade forskare, vilket rådet också ser som viktigt.
Utbildning fungerar utjämnande. De som har skaffat sig kompetens brukar sedan få god inkomst, oavsett social bakgrund. Samtidigt beskrivs det ofta som ett problem att den så kallade utbildningspremien, alltså vad man tjänar ytterligare på att ha förlängt sin studietid, är lägre i Sverige än i de flesta länder.