Skolan
Skolan och ekonomin hör ihop
Publicerat 2009-05-29 08:14
Skola och ekonomi har ett nära samband. Allt fler forskare pekar på grundutbildningens avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. I utvecklade ekonomier betyder kompetens hos befolkningen allra mest som tillväxtfaktor.
Detta framhålls också i flera utredningsrapporter som har kommit under senare tid. Där pekar man på att det finns brister som det är viktigt att rätta till om Sverige ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft.
OECD:s senaste översikt om Sverige ägnar ett kapitel åt utbildning och ungdomsarbetslöshet. Man pekar på relativt svaga skolresultat i matematik och naturvetskapliga ämnen, liksom att svenska ungdomar tar en lång paus mellan gymnasiet och övergången till högre utbildning eller jobb.
Finansdepartementets långtidsutredning, LU 2008, är inne på liknande spår, när man betonar att närmare 30 procent av landets 20-åringar saknar slutbetyg från gymnasiet och att många av dem sedan får svårt att hitta jobb. Följden blir en alltför liten tillgång på kvalificerad arbetskraft.
Globaliseringsrådet argumenterar för tidigare skolstart och engelska redan från årskurs ett, liksom för höjd status för läraryrket och bättre utvärderingar av skolans kvalitet.
Bättre kunskaper hos hela befolkningen står då inte i motsatsställning till att också få fram fler högkvalificerade forskare, vilket rådet också ser som viktigt.
Utbildning fungerar utjämnande. De som har skaffat sig kompetens brukar sedan få god inkomst, oavsett social bakgrund. Samtidigt beskrivs det ofta som ett problem att den så kallade utbildningspremien, alltså vad man tjänar ytterligare på att ha förlängt sin studietid, är lägre i Sverige än i de flesta länder.
Visar 1-3 av 3. Per sida:
I grundskolans läggs grunden för mycket av den inlärning som eleven behöver för vidare studier på gymnasienivå och högskola. Stava lär man sig inte på gymnasiet. Politikerna i vårt land har ff inte lyssnat på forskning om skolan före besut som rör skolverksamheten. Mycket oroväckande!!
Stora klasser i sig är inget problem. Däremot kan man ju titta på hur elever beter eller tillåts att bete sig i klassrummet. Vi har ju medvetet dekonstruerat lärarnas auktoritet då beslutsfattare inte förstår skillnaden på auktoritet och auktoritativ. Så länge lärarnas tid går åt till konfliktlösning i stället för undervisning så har vi den skola vi förtjänar.
conlon, 10:02, 29 maj 2009. Anmäl
Vi har annan sorts barn i skolan idag än för 15 år sedan, ett annat sätt att lära sig, problembaserat, som kräver att man är "normalfungerande" elev i stora klasser (30 elever är standard) Elever m inlärninssvårigheter och sociala handikapp får ofta problem att klara sig, spec.undervisning/resurs är alltsomoftas avhängig en färdig utredning från BUp ell dyl.
Rektorerna bestämmer om eleven får gå i en skola som är avsedd för elever med diagnostiserad problematik, även om föräldrarna vill, - men "hemskolan" måste också betala för extern placering.. som är betydligt dyrare än vanlig grundskoleplats.
Det saknas också gratis Tutorialtime efter skolschemat om man vill få extrahjälp i något ämne (ska vara schemalagt för varje ämne, varje vecka)i kommunala skolor.
Kunskapsnivån i hemmen räcker inte alltid till för att kunna erbjuda adekvat hjälp.
Ta bort en helvetes massa adminstrativa uppgifter från lärarna - låt dem undervisa istället. Ha ork att skaffa sig nya kunskaper i sitt ämne, och att
ER, 09:36, 29 maj 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
IT-tjänster och produkter
Vill du förbättra din IT-funktion och samtidigt spara pengar?
-
Vendelsö Bemanning
Uthyrning av erfarna, engagerade transportchaufförer i Stockholm.
-
Flytt och bemanning
Din flyttfirma i Stockholm - För flytt, bohagsflytt & kontorsflytt.
