Skrotpremien har effekt för både bilförsäljningen, jobben i bilindustrin och för miljön. Det visar utvecklingen i Italien och Tyskland.
Bertil Moldén är vd för den svenska fordonsbranschens förening Bil Sweden och deltar i världens fordonstillverkares förening OICA:s (Organisation Internationale des Constructeurs d’Automobiles) sammanträden. Fabrikanterna enades i veckan om att försöka förhindra protektionism, diskriminering och värna öppna gränser utan handelshinder, berättar Bertil
Moldén och fortsätter:
- Tyskland räknar med att skrotpremien ger ett försäljningsplus i år på 300.000 bilar.
Han berättar att exemplen från Italien som ger cirka 16.500 i skrotpremie och Tyskland som ger cirka 28.000 kronor ökat bilförsäljningen med 10 till 20 procent i de här länderna. Tyskland toppade med en 21-procentig uppgång i februari jämfört med samma månad ett år tidigare.
Bertil Moldén hävdar att det finns en stark underliggande köpkraft i Sverige. Men den behöver ”tändvätska” för att det ska bli några affärer. Tydliga besked från regeringen om regler och beskattning behövs. Och så måste tveksamma bilköparna veta:
– Det finns en missuppfattning om att det kommer finnas elbilar på marknaden inom typ tre månader. Men det är ingen snabb lösning. Det tar mycket längre tid. Istället föreslår han en skrotpremie för att få fart i Sverige.
Han utmålar de cirka 325.000 bilar tillverkade före 1988 som används i daglig trafik och som saknar katalysator som främsta mål att få bort.
– Var och en av dessa har lika stora utsläpp som hundra nya bilar, säger han.
Men också de cirka 800.000 bilar tillverkades 1988-1996 bör fås bort från vägarna eftersom moderna bilar har 30 procent lägre utsläpp, hävdar Bertil Moldén.
Finansiering då? En omvänd ”Robin Hoodskatt” med högre skatt för smutsiga bilar och lägre fordonsskatt för nya renare bilar är Bil Swedens förslag.