– Skuldkrisproblematiken generellt bestämmer tongångarna på bland annat börserna, liksom också möjligtvis en viss besvikelse över G 20-mötet, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
– Intressant dock från mötet är att man nu sagt att man måste börja strama åt och hålla ordning på statsfinanserna. Det är ett tydligt fotbyte mot tidigare då man lagt den största vikten vid en fortsatt expansiv politik under resten av året, säger Bergqvist.
Politikerna står inför svåra val framöver, konstaterar Bergqvist.
– Skuldkrisen får vi fortsätta att leva med ett tag nu. Politikerna har ett svårt läge. De ska föra en politik som både stramar åt och sparar, samtidigt som man ska stimulera tillväxten. Flera finansministrar har sagt att man inte riktigt vet hur man ska lägga upp den politiken.
I dagsläget dominerar rädslan för att återhämtningen ska tappa fotfästet, en finansiell osäkerhet om hur bankerna ska klara sig om det händer något i Ungern eller Grekland, plus en politisk osäkerhet där åsikterna verkar gå isär om hur man ska hantera problemen.
Robert Bergqvist tror att en längre period av väldigt stora svängningar på börserna nu väntar.
– I bästa fall inte bara nedåt, men vi kommer att få vänja oss vid mycket stora slag på marknaderna.
Skuldkrisen inom eurozonen kompliceras också av att man har en gemensam valuta. Men det är inte bara eurozonens länder som har stora skuldproblem.
– Jag tror att under hösten kommer blickarna att riktas mot USA och Storbritannien och hur de ska hantera sina statsfinanser och vilka tillväxteffekter åtstramningspaket där får, säger Bergqvist.
Eurons fall mot dollarn har gjort att den i dag nästan är nere på samma nivå som den handlades till den första handelsdagen för euron den 4 januari 1999, konstaterar Bergqvist.
– Vi är tillbaka på ruta ett. Jag tror inte att vi sett slutet på eurofallet. Det kommer att fortsätta, men det är egentligen ingen nackdel för världsekonomin. Det underlättar i alla fall något i Europa och jag tror att USA kan klara av en hyfsat stark dollar.
Möjligen kan svensk exportindustri få problem om euron tappar och kronan stärks.
Skuldkrisoron gick att avläsa på de europeiska börserna, där veckans handeln inleddes med kraftiga nedgångar. Men det var inte samma dramatik som på Wall Street i fredags och i Tokyo på måndagen.
Parisbörsens CAC 40-index låg efter 15 minuters handel på —1,7 procent, medan Londonbörsens FTSE 100-index hade backat 1,2 procent.
Stockholmsbörsen OMXS-index hade då fallit 1,8 procent.
Euron, som handlades kring 1:50 dollar i december, kostade på måndagsförmiddagen 1:19 dollar efter en djupdykning ned till fyraårslägsta i fredags.
Kronan föll också hårt, till och med något mer än euron.
Råoljepriset följde med nedåt, medan guldet — en tillflyktsort i orostider — steg.
Det är fortsatt oroligt och många länder med stora underskott har inte kommit ur sina problem. Läget kan snabbt ändras, även för Sverige, påpekar statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
– Vi är en exportberoende nation. Vi har haft uppgångar i export och en ljusare situation och efterfrågan i svensk ekonomi, men vi kan snabbt påverkas i en annan riktning om det blir åtstramningar runt om i Europa och den oron tilltar, säger han.
I den svenska valrörelsen leder detta till färre dyrbara vallöften.
– Jag känner att vi måste vara aktsamma här och se till att vi har marginaler. Det påverkar naturligtvis våra bedömningar när det gäller utsikterna för de offentliga finanserna.
Skuldkrisen i Europa gör det ekonomiska läget extremt svårbedömt, anser Peter Doyle, som leder IMF:s delegation, som besöker Sverige för en årlig genomgång av den svenska ekonomin.
En av effekterna av osäkerheten är att de tänkbara utfallen för prognoserna för den svenska BNP-tillväxten har enorm spännvidd. Tillväxten för 2010 kan landa överallt mellan minus 1 procent och plus 5 procent.
Samtidigt bedömer Doyle att budgetpolitiken är på rätt väg men om efterfrågan blir stark måste budgeten skruvas åt så att underskottet blir mindre.