Euron drabbas särskilt hårt, då de tre mest utsatta länderna i skuldkrisen — Grekland, Portugal och Spanien — har just denna valuta.

Men kronan har då oron vuxit i veckan också börjat ta stryk, till och med mer än euron. Kronan, en liten valuta från ett mycket exportberoende land, är alltid utsatt i tider av marknadsoro.

MSCI:s globala börsindex, som räknar in kursutvecklingen på alla börser i världen, föll på torsdagen med 0,7 procent och har därmed tappat hela uppgången från tidigare i år.

Stockholmsbörsens OMXS-index ligger efter flera dagars nedgång på knappt 5 procent upp sedan årsskiftet.

För euron bar det på torsdagen i väg ned under 1:28 dollar, den lägsta nivån mot dollarn på 14 månader. Sedan budgetkrisen i eurolandet började skaka om marknaden vid årsskiftet har euron tappat 10 procent av sitt värde.

Protestvågorna mot grekiska åtstramningar, som krävs för att landets regering ska få tillgång till nödvändiga lån från IMF och euroländerna, visar enligt många analytiker att det saknas folklig uppbackning.

"Ekvationen går nog inte ihop", konstaterar SEB:s ekonomer i ett marknadsbrev på torsdagen.

De sydeuropeiska euroländer som har uppenbara budgetproblem betalar redan ett högt pris i form av uppskruvade räntor på statsobligationer, vilket kraftigt fördyrar hanteringen av de skuldberg man nu måste skjuta framför sig.

Värst är läget i Grekland, där den privata kapitalmarknaden med räntor som är över 16 procent för tvååriga statspapper från Aten, helt enkelt stängt dörren för grekisk upplåning.

Skulle liknande räntenivåer börja sprida sig till de andra länderna i skuldhärvan och leta sig över Atlanten till USA är det riktigt illa, enligt SEB-ekonomerna.

"Då blir det mörkt", skriver de.

Hittills har dock länder med stabilare statsfinanser och större förtroendekapital på marknaden, som Tyskland och Sverige, kunnat åtnjuta lägre obligationsräntor i takt med att krisen eskalerat.