Redan hösten 2007 larmades Sveriges Kommuner- och landsting, SKL, om att landstingen skuldsätter barn. Trots det fortsätter skuldsättningen som tidigare. Landstingen motiverar det med att de följer lagen.
En rad aktörer, däribland Kronofogden, Konsumentverket och Svensk inkasso, träffade företrädare för SKL 2007 för att belysa problemet med landsting som skuldsätter barn.
– Då sa de att de skulle göra något åt problemet, men sedan har det inte hänt någonting, säger Åke Lundholm som är pressansvarig på Kronofogden och en av dem som deltog i mötet.
Av de 21 landstingen är det 13 som skuldsätter barn och deras vanligaste förklaring är att de följer gällande lagstiftning. Olof Moberg, förbundsjurist på SKL, stöder den linjen.
– Landstingen har gjort rätt enligt gällande lagstiftning, säger han.
Men andra landsting har tolkat lagen annorlunda och skuldsätter aldrig barn, där skrivs vårdnadshavaren som gäldenär.
–Vi har läst hälso- och sjukvårdslagen och föräldrabalken, och som vi ser det är det självklart att vårdnadshavaren kan stå som gäldenär, säger Ulla Tillgren, pressansvarig på BO.
Går ärendet till Kronofogden får barnet en betalningsanmärkning, vilket skapar problem inför vuxenlivet då personen inte kan teckna hyresavtal och liknande. Vid långtidsbevakning ges ingen anmärkning men skulden ökar hela tiden på grund av räntor och påminnelseavgifter.
– Det finns landsting som hävdar att det finns en dom som fastslagit att barnet ska vara gäldenär, men det är en tingsrättsdom och den är inte prejudicerande, säger Ulla Tillgren.
För ett par veckor sedan presenterade barnombudsmannen en rapport om att landstingen skuldsätter barn. Då reagerade SKL med att skicka en skrivelse till socialdepartementet där organisationen vill att lagen ska ändras så att vårdnadshavaren alltid är gäldenär för barns vårdavgifter.