Den akuta krisen är över i Grekland. Omkring 85 procent av långivarna accepterar att värdet på deras obligationer skrivs ner kraftigt.
Därmed är vägen fri för ett nytt stödpaket till grekerna.
Men att långivarna skriver ner värdet på sina fordringar innebär inte att krisen är över för Grekland och för euron.
- Jag hade gärna velat sätta en stor svart punkt efter Greklandskrisen. Men det här raderar inte ut den efterföljande osäkerheten och skepsisen som finns runt Grekland och eurosamarbetet, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Finansminister Anders Borg (M) ser mycket positivt på Greklands uppgörelse med de privata långivarna.
- Faran för det finansiella systemet har minskat dramatiskt, sade Borg till journalister efter ett samråd med riksdagens EU-nämnd inför nästa veckas finansministermöte i Bryssel.
Enligt finansdepartementet i Aten har nära 86 procent redan sagt ja. Uppgörelsen med de privata långivarna är nödvändig för att Grekland ska kunna få nya nödlån och undvika en statskonkurs. Målet är att över 100 miljarder euro (cirka 890 miljarder kronor) skärs bort från landets enorma skuldberg. I utbyte kan IMF, EU och ECB ge klartecken för att aktivera räddningspaketet till Grekland på 130 miljarder euro (drygt 1,1 biljoner kronor).
Euroländerna och ECB har också erbjudit banker och fonder plåster på såren för att de går med på en skuldnedskrivning. Kompensationen i form av kapitaltillskott och annat är värt sammanlagt 93,5 miljarder euro (cirka 830 miljarder kronor).
Aten måste ha pengar före den 20 mars då landet ska betala obligationslån på 14,4 miljarder euro (cirka 128 miljarder kronor) som löper ut. Eurozonen kan komma att ge sitt klartecken redan under en telefonkonferens på fredagen, men det kan också komma att dröja till på måndag.