– Intresset är ännu större än vad vi hade väntat oss. Det är positivt, säger Christin N Granberg, handläggare på arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och landsting, SKL. I mars frågade organisationen alla 290 kommunerna om vad som är avgörande för att lyckas med att förhindra
tobaksanvändinng.

Av de 220 kommuner som svarade på enkäten har 63 fattat beslut i fullmäktige eller liknande om att införa en rökfri arbetstid. Ungefär hälften så många, 33, har redan infört reformen.
Men på SKL vill man inte tala om rökförbud.

– Vi pratar inte om förbud. Vi vill inte kränka någons integritet. Vi pratar hellre om att alla har rätt att slippa tobaksrök när de jobbar, säger Christin N Granberg.

Hon tycker att enkätresultatet är glädjande på många sätt.

– Det är inte bara bra för personalens hälsa. Kommunen är en stor arbetsgivare i lokalsamhället, och därmed en viktig förebild.

På fackförbundet Kommunal är man i princip positivt inställd till den rökfria trenden.

– Men det är viktigt att man inte bara fattar ett policybeslut. Man måste också tänka på vilka åtgärder som behövs för att hjälpa folk att sluta att röka, säger Håkan Pettersson, andre vice ordförande på Kommunal.

– Hur man sedan löser det med möjlighet att röka på rasten eller hjälp med rökavvänjning är en lokal arbetsfråga, säger han.

Av de kommuner som svarade på enkäten uppger flertalet, nästan 80 procent, att de inte längre har rökrum. Riktlinjer för att hjälpa personalen att sluta röka finns i 74 kommuner.
Statens folkhälsoinstitut uppger att den totala kostnaden för arbetsgivare per rökare är mellan 27.000 och 36.000 kronor per år på grund av högre sjukfrånvaro och rökpauser.

För två år sedan ställde SKL motsvarande frågor till kommunerna, då för första gången. Då hade 23 kommuner fattat beslut om att införa rökfri arbetstid, och 20 kommuner hade hunnit genomföra beslutet.

Sju kommuner har infört rökfri arbetstid utan att ange att de fattat beslut om det i fullmäktige eller motsvarande.