Ekonomi

Smittat fläskkött i svenska butiker

Danskt och tyskt fläskkött som säljs i svenska butiker innehåller resistenta MRSA-bakterier. Det visar en granskning som DN har gjort. Ökningen av resistenta bakterier i samhället är ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa, har WHO slagit fast. ”Det är bara en tidsfråga innan svenska grisar får bakterien, och det finns ingen handlingsplan”, säger Björn Bengtsson på Statens veterinärmedicinska anstalt.

DN har tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, granskat förekomsten av resistenta MRSA-bakterier i svenska kött­diskar. Tjugo förpackningar danskt fläskkött och tjugo förpackningar tyskt fläskkött inhandlades i femton olika butiker i Stockholmsområdet efter samråd med SVA:s bakteriologiska avdelning.

Resultatet: fyra av tjugo danska paket med fläskkött innehöll den resistenta MRSA-bakterien och ett av tjugo tyska paket innehöll samma bakterie.

– Det är osannolikt att man skulle smittas via köttet, men det är obehagligt att det finns resistenta bakterier i mat som man köper. Att DN bara köper tjugo paket fläskkött i affären och direkt hittar MRSA visar att det är väldigt vanligt före­kommande bland djuren, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer: Trött på kött – här är tio proteinrika alternativ

Björn Bengtsson är veterinär med antibiotikaansvar på SVA:

– Det är anmärkningsvärt, man ska inte ha sådana här bakterier på kött. Men det är ett större problem att de finns på grisarna, säger han.

I både Danmark och Tyskland är MRSA vanligt hos grisar. I Danmark har ökningen varit explosions­artad. År 2009 fanns bakterien hos 13 procent av grisarna, några år ­senare, 2012, fanns den hos fler än tre av fyra grisar – 77 procent.

Nyligen visade det sig att MRSA-bakterien fanns i var femte förpackning med griskött som säljs i danska affärer, vilket väckte stor debatt och har lett till krav på fler tester av ­köttet. Nu visar DN:s stickprov samma tendens när det gäller danskt fläskkött i svenska butiker.

I DN:s test hittades bakterien dock bara i en av tjugo tyska fläskförpackningar.

– Det kan vara en slump att det blev färre än i de danska förpackningarna. Hade det varit fler prover hade resultatet kanske blivit ett ­annat, säger Björn Bengtsson.

DN:s stickprov är inte tillräckligt stort för att ge statistiskt säkra ­resultat, men laboratorietesterna visar tydligt att MRSA-bakterien förekommer i förpackningar med importerat fläsk. Bakterierna förekom i såväl olika styckningsdelar – kotlett, karré och filé – som i olika butiker och från olika slakterier. Att peka ut enskilda märken är inte meningsfullt enligt SVA, eftersom så stora delar av grisbestånden bär på MRSA.

MRSA är en resistent stafylokockbakterie som finns på huden och på slemhinnor. Risken att smittas via maten anses vara liten.

– Utifrån det vi vet i dag är kött inte en viktig smittväg. Men bilden av problemet med antibiotikaresistens förändras snabbt, säger Åsa ­Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Förra året importerade Sverige cirka 142.000 ton grisprodukter. Tre fjärdedelar kommer från Danmark och Tyskland. Inget av köttet testas. Kött från EU förutsätts vara kontrollerat i det egna landet och det som kommer från tredje land måste produceras i en anläggning som står ­under EU:s kontroll.

MRSA gör inte grisar sjuka och behöver inte vara farlig för friska personer, men hos människor med nedsatt kondition kan bakterien leda till blodförgiftning som i värsta fall kan vara dödlig.

Att MRSA-bakterien är vanlig bland grisar hör samman med hög antibiotikaanvändning i djuruppfödning. Användningen kan leda till fler resistenta bakterier i samhället.

– De hamnar i köttet och i miljön. Det är som ett slags miljöförstöring. Om resistenta bakterier finns överallt omkring oss ökar risken för att vi ska påverkas av dem, säger Björn Bengtsson.

Resistenta bakterier är ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa, slog WHO fast i en rapport som kom i våras. Bara i EU anses de ha dödat 25 000 personer hittills. Enligt WHO är vi snart där vi var innan antibiotikan uppfanns och då kan lunginflammation och andra ­infektioner återigen bli dödliga.

I Sverige har MRSA hittills bara hittats i ett prov från grisar för några år sedan. Att bakterien inte fått fäste här beror bland annat på strikta regler för införsel av levande grisar och för djurhållningen. Det beror också på att Sverige har EU:s lägs­ta användning av antibiotika till djur. Här medicineras sjuka djur individuellt. I många andra länder ges antibiotika till både friska och sjuka djur, eftersom det är billigare än att förebygga sjukdomar. DN lät testa ett mindre antal, fem, ­förpackningar, svenskt griskött. Ingen av dem innehöll bakterien.

I Danmark betraktas personer som arbetar med grisuppfödning som en riskgrupp inom vården. De får enkelrum och det görs flera ­tester på dem.

– Om vi fick in MRSA i Sverige skulle bönder, veterinärer, transportörer och deras familjer troligen komma att räknas som riskgrupp. Det skulle innebära kraftiga extrakostnader för vården, säger Björn Bengtsson.

Tillsammans med kolleger presenterade han nyligen en beräkning på vad det skulle kosta sjukvården om MRSA-bakterien spreds bland svenska grisar.

– Mellan åtta och elva miljoner kronor per år räknar vi med. Det är lågt räknat, en norsk studie har kommit fram till ungefär fem gånger så mycket, berättar Björn Bengtsson.

Just nu pågår en ny screening av svenska grisar för att se om de fortfarande är fria från MRSA. Undersökningen blir klar i januari.

– Jag tror att det bara är en tids­fråga innan vi har det här, säger Björn Bengtsson.

Trots att smittan enligt honom står och knackar på dörren finns ingen plan för hur den ska hanteras.

– Jag skulle vilja veta om politikerna tycker att vi ska verka för att bekämpa MRSA hos grisar. Helst skulle vi bestämma det innan smittan kommer hit, säger Björn Bengtsson.

Så tipsar du DN

1 På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina ­källor.
2 Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.
3 Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.
dngranskar.dn.se

Så gjordes granskningen

• DN gjorde en stickprovskontroll för att se om det finns MRSA-bakterier i förpackningar med importerat fläsk som säljs i svenska butiker.
• Vi kontaktade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, där ansvarig laboratorieveterinär Elisabeth Bagge bedömde att 20 förpackningar av vardera danskt och tyskt griskött behövdes för att ge en bild av läget.
• MRSA finns inte bland svenska ­grisar, men för att göra en jämförande stickprovskontroll in­köptes även fem förpackningar svenskt griskött.
• Förpackningarna inhandlades i 15 olika ­butiker i Stockholmsområdet under perioden 6–16 oktober.
• Innehållet bestod av kotletter, filé och karré. Alla produkter har olika slaktdagar eller kommer från olika styckningsanläggningar.
• Förpackningarna skickades oöppnade till SVA där proverna analyserades.
• Resultatet kom efter två veckor av avancerade tester i olika stadier. Av 20 paket tyskt fläsk bar köttet i ett paket på MRSA. Av 20 paket danskt fläsk bar köttet i fyra paket på bakterien. Av fem paket svenskt fläsk bar inget kött i något paket på bakterien.
• Bakterien fanns i paket från olika affärs­kedjor och kom från olika slakterier. Att peka ut enskilda varumärken är inte meningsfullt, enligt SVA. MRSA är så vanligt bland danska och tyska grisar att slumpen avgör vilket paket som innehåller smittat kött.
• MRSA-bakterien är så vanlig bland grisar i både Danmark och Tyskland att det är omöjligt att säga i vilken slaktomgång det kan finnas ­smittat kött.

MRSA

• MRSA står för meticillinresistenta staphylococcus aureus. Det är en gul stafylokockbakterie som är motståndskraftig mot vissa typer av antibiotika. En MRSA-infektion är enligt smittskyddslagen en ­allmänfarlig sjukdom och ska ­anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten.
• MRSA-bakterien som finns på bland annat danska grisar heter CC398. Den smittar främst genom direktkontakt med djur och den anses inte ha lätt att smitta mellan människor.
• I våras avslöjades att fyra danskar har dött till följd av bakterien. Alla som dog var äldre och ingen hade haft direktkontakt med djur. Därför varnar danska forskare för att smittspridning kan ske även mellan människor.
• Även om MRSA-bakterien finns på kött anses det inte finnas någon större risk för att bli smittad den vägen.
Källa: Ministeriet for Fødevarer, Folkhälsomyndigheten

Fläskproduktion

Danmark
• 8 miljoner grisar slaktas varje år, därav 9 miljoner smågrisar som exporteras.
• Ugefär 4.000 grisgårdar finns i landet.
• 1.570.000 ton grisprodukter produceras varje år.
• Exporten av griskött står för mer än 5 procent av Danmarks totala export.
Källa: Landbrug og Fødevarer och EMA, ­European Medicines Agency.

Tyskland
• Ungefär 58 miljoner grisar slaktas per år.
• Totalt finns 70.000 grisgårdar.
• Produktionen ger 5.400.000 ton fläsk­produkter per år. Ungefär hälften, 2.700.000 ton, exporteras till över 100 länder.
• Tyskland är Europas största fläskproducent och tredje störst i världen efter Kina och USA.
Källa: German meat och EMA, European ­Medicines Agency.

Sverige
• Cirka 2,5 miljoner grisar slaktas varje år.
• Totalt finns cirka 1.200 gårdar som har ­grisköttsproduktion.
• Det produceras 234.600 ton grisprodukter om året.
• Av det som produceras exporteras 25.900 ton.
Källa: Jordbruksverket och EM, European ­Medicines Agency.