Filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv som vill att studiemedlens bidragsdel ska sänkas och lånedelen höjas för studenter inom exempelvis humaniora och konst.
”Skrämmande”, anser Teaterförbundets ordförande Anna Carlson:
– Det vore väldigt märkligt om man från Svenskt Näringsliv inbillar sig att den här typen av yrken inte behövs i ett modernt humanistiskt demokratiskt samhälle.
Svenskt Näringslivs (SN) uppfattning finns summerad i den ännu opublicerade rapporten Konsten att strula till ett liv.
Med strul menar Svenskt Näringsliv "irrvägar" genom högre utbildning och sen etablering på arbetsmarknaden. SN konstaterar att humaniora- och konststudenter kommer ut senare på arbetsmarknaden och får väsentligt lägre lön än studenter inom teknik och tillverkning.
Ändå har antalet sökande till konst- och humaniorautbildningar ökat med 50 procent under 2000-talet, medan antalet förstahandssökande till teknikutbildningar endast ökat med åtta procent, enligt SN.
"Det blir fel om besvärliga jobb ratas till förmån för nöjesstudier, som drar ned den framtida inkomsten", skriver SN i sina slutsatser. Receptet mot att dras in i "lågproduktiva utbildningar" är därför styrmedel i form av sänkt studiebidrag till utbildningar som inte leder till kvalificerade arbeten, exempelvis så kallade hobbykurser.
Däremot ska bidragsdelen i studiemedlet höjas för dem som läser utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning. Svenskt näringsliv vill också att ersättningen till högskolorna ska vägas mot dem samhällsekonomiska avkastning respektive lärosätes utbildningar ger.
Svenskt Näringsliv preciserar inte vilka konstnärliga eller humanistiska utbildningar som bör ge lägre studiebidrag, eller hur mycket bidraget ska sänkas.
– Vi vill inte peka ut några särskilda utbildningar. Det handlar om utbildningar som inte ger individen någonting vad gäller arbetsmarknaden i framtiden, säger en av rapportförfattarna, Malin Sahlén och understryker att det inte handlar om att strypa utbildningarna som sådana.
Svenskt Näringsliv talar samtidigt om gruppen ”hobbykurser”.
– Det finns kurser som är mer roliga än användbara för framtiden. Till exempel ger Linnéuniversitetet kursen Harry Potter och hans världar. Det finns också kurser i svampkunskap och ortnamn. Jag är säker på att de har sina värden, men måste de finnas på universiteten? frågar hon retoriskt.
Här finns rapporten.