En strid har brutit ut kring SNS-rapporten om konkurrensens konsekvenser. Frågan om privatisering av välfärdstjänster är mer kontroversiell och ideologiskt laddad än vad forskarna tycks ha förutsett. Då kan även måttliga misstag visa sig förödande.
Motståndarna till SNS-rapporten har skjutit in sig på forskningschefen Laura Hartman, som på ett missvisande sätt hävdade att privata friskolor själva kan välja sina elever. Utåt har hon ensam stått för rapportens slutsatser.
Forskargruppens uppdrag är att undersöka hur effektiviteten inom den skattefinansierade välfärdssektorn – vård, skola, omsorg – har påverkats av de senaste decenniernas privatisering och konkurrensutsättning. Men deras mätningar ger inga tydliga utslag.
Andra värden som valfrihet och kundnöjdhet ges däremot inget större utrymme i rapporten, vars formuleringar bitvis kan uppfattas som kritiskt hållna. Detta har retat upp starka krafter, däribland Svenskt Näringsliv.
För SNS uppstår nu ett integritetsproblem efter Laura Hartmans avgång. Bilden kan bli att det lönar sig att bråka för att få bort misshagliga forskare. Det är i så fall förödande för en organisation som ska vara plattform för olika åsikter och brobyggare mellan skilda intressen.