Ekonomi

Soffliggare pensionsvinnare

De som struntat i att välja egna fonder i ­premiepensionssystemet har klarat sig bättre än de som gjort egna val, visar en ny rapport som DN tagit del av. ”Det beror väldigt mycket på den positiva utvecklingen de senaste två åren”, säger Bengt Norrby på Pensionsmyndigheten.

Den som har ångest för att inte gjort något fondval i sin premiepension kan känna sig lugnare. Ickeväljarna, eller soffliggarna som de brukar kallas, får sitt kapital placerat i ett statligt alternativ, AP 7 Såfa. Där har den genomsnittliga utvecklingen per år för sparare som varit med sedan starten för systemet varit 6,2 procent, enligt Pensionsmyndighetens årliga rapport om premiepensionen.

För de som haft en egen vald portfölj är siffran lägre, 4,8 procent.

– Skillnaden beror väldigt mycket på de senaste två åren. Eftersom det statliga alternativet har en ­hävstång har det blivit en mycket positiv utveckling för AP7 Såfa, säger Bengt Norrby, statistikansvarig på Pensionsmyndigheten.

Hävstången är en förvaltar­teknik som ger avkastningen en extra skjuts uppåt när börskurserna stiger men också ger större minus när börskurserna faller. Ett annat skäl till AP7 Såfa gått bra är att fonden kostar lite för spararen.

– En låg avgift är positivt för värdeutvecklingen, menar Bengt Norrby.

Men för de som lyckats allra bäst med avkastningar på upp mot 10 procent eller mer i genomsnitt per år är det egen portfölj som gäller. Samtidigt har även de som det gått sämst för med en avkastning på 2 procent eller mindre per år också haft egen portfölj.

En del av debatten kring premiepensionen har handlat om att det kan bli en stor spridning mellan personer som gjort olika val i systemet. Men rapporten ger en annan bild. Spridningen i avkastning är störst för dem som har varit kort tid i systemet.

– En del menar att spridningen kommer att öka med åren men det här visar att den förmodligen minskar med tiden, säger Bengt Norrby.

Avkastningen skiljer sig också åt mellan vilket år spararen kommit in i systemet. De som kom in i systemet 2007 och inte gjorde något eget val har haft bäst avkastning på över 11 procent i genomsnitt per år.

Förklaringen är att de som kom in då slapp det mesta av nedgången i samband med finanskrisen och i stället kunde dra nytta av uppgångarna fullt ut åren efter. Om den lyckade starten kommer att ge den här gruppen bättre pension än andra om 30 år återstår att se.

– De har fortfarande relativt lite kapital på sina konton och det är svårt att säga hur utvecklingen hittills kommer att påverka resultatet på sikt, säger Bengt Norrby.

En annan fråga är om aktivitet lönar sig. Förra året var det de som gjorde flest byten som fick sämst avkastning. Men sedan starten har de som gjort flera än 15 byten per år lyckats bäst med en genomsnittlig avkastning på strax över 6 procent.

Men hos Pensionsmyndigheten vill man inte säga att många fondbyten alltid är bäst.

– Det här visar hur det ser ut nu, men att dra ytterligare slutsatser kräver mer undersökningar, menar Bengt Norrby.

Förra året var ett mycket starkt år på många av världens börser. Det innebar att de flesta pensionssparare kunde se en rejäl påfyllning på sina konton. Totalt ökade värdet under 2013 med 21,2 procent för samtliga fonder i systemet vilket motsvarar cirka 100 miljarder kronor. Det är nästan tre gånger mer än värdet på de pensionsrätter som svenskarna tjänade in under året.

Systemet kan komma att göras om

Premiepensionen är den mindre del av den statliga pensionen där spararna själva kan placera sitt kapital i fonder. Den som inte gör något aktivt val får sitt kapital placerat i det statliga alternativet AP7 Såfa som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

Systemet har varit ifrågasatt från flera håll och det finns krav på att det ska läggas ned. Just nu gör socialdepartementet och politikerna i den så kallade pensionsgruppen en översyn av systemet. Men det mesta tyder på att premiepensionen blir kvar i sin nuvarande form, men med en del förändringar.