Enligt Peter Fredriksson är sökteori för närvarande det bästa redskapet för att studera flera arbetsmarknadsfenomen. Det handlar kortfattat om den minsta lön som en arbetstagare kan tänka sig att acceptera, så kallat reservationslön. Typiskt sett är den högre än arbetslöshetsersättningen, säger Peter Fredriksson på nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Ur individens perspektiv kan det vara optimalt att fortsätta söka jobb eftersom det finns en chans att man får ett annat jobb med högre lön. Nu har vi inte så mycket av det omvända i Sverige, men från arbetsgivarsidan kan man annonsera ut löner och ju högre desto fler sökande attraheras.

– Jag tror att sökteorin är en viktig aspekt av det vardagliga livet. Människor har inte full information och känner inte till exakt var det finns lediga jobb. Det är en mycket realistisk modell eller beskrivning av hur transaktioner på arbetsmarknaden går till, säger Peter Fredriksson.

Att det finns sökfriktioner är en förklaring till varför det uppstår arbetslöshet, varför det tar tid att hitta nytt jobb, hur olika typer av ekonomisk politik påverkar arbetslöshetens längd och så vidare. Peter Fredrikssoin har träffat alla tre pristagare och tycker att de ”i allmän mening också är väldigt bra ekonomer”. Ekonomipriset beskylls annars ofta för att vara politiskt, men det tycker inte Peter Fredriksson i det här fallet.

– Jag skulle se priset som helt opolitiskt och ser det mer för deras goda gärning historiskt sett. Sökteorin är den vedertagna teorin för att förklara arbetslöshet och vad som bestämmer det. Det är arbetshästen, om man uttrycker det så, inom arbetsmarknadsforskning.

Hur omsätts teorin i politisk praktik i exempelvis Sverige?

– Den har ju applikationer när det gäller till exempel arbetslöshetsersättningens utformning. Då kan man fundera i de här termerna och den här modellen har konkreta implikationer hur man ska utforma den. Jag tycker sökteorin är det rimligaste beskrivningen av hur arbetsmarknaden fungerar och därför har jag svårt att se att den skulle ha någon politisk anspelning, säger Peter Fredriksson.

– Det handlar om att dels arbetsgivarna inte känner till vilka personer som söker de lediga jobben så att det tar en viss tid att fylla lediga tjänster. Dels gäller det omvänt sett att arbetstagarna inte känner till alla lediga jobb så att det tar viss tid att hitta ett. Det kanske låter som en trivialitet, men detta förhållande leder till att marknaden inte alltid är jämlik. Teorin har samma applikationer på exempelvis bostadsmarknaden.