Arbetsmarknaden
Sopstrejk eldar på lärarkåren
Publicerat 2009-02-12 09:51
Missnöjet jäser bland lärarna. Efter sopstrejken i Stockholm växer kritiken: Hur kan sophämtare tjäna mer än lärare?
Här tjänar lärarna i Sverige mest – och minst
Genomsnittslönen för en lärare med kommunal anställning var förra året 26 853 kronor i månaden.
Den lärarkategori som tjänade minst var förskollärarna med 22 416 kronor i månaden och den kategori som tjänade mest var lektorerna med en snittlön på 33 666 kronor.
Lärare i årskurs 1-7 tjänade i genomsnitt 25 835 kronor och i årskurs 4-9 var snitt lönen 26 258 kronor.
Lärarna i Stockholm och Mälardalen hade högst snittlöner (27 672 kronor) medan lärarna i Mellansverige hade lägst (25 405 kronor).
Statistiken bygger på medlemmarna i Lärarnas riksförbund, som är det mindre av de två lärarfacken. Lärarfacken har emellertid samma avtal och eventuella skillnader är marginella.
Arbetsmarknaden
- Senaste nytt
- Lagrådet vill inte hindra Lavallag
- Drygt 1.400 varslade i februari
- 4.600 varslade i januari
- Fortsatt ökad arbetslöshet
- Allt färre sjukskrivs för stress
- Obetald övertid slår rekord
- Tufft för invandrade akademiker
- 2 274 varslade i januari
- USA: Inflationen högsta på två år
- Swedbank: Inget schvung i ekonomin
När Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i går mötte de lokala ombudsmännen i Stockholm var frågan given: hur kan vi ha lägre löner än de som utlöste en strejk bland sophämtarna?
Metta Fjelkner menar att lärarnas lönesystem har havererat. Tanken på individuell lönesättning har inte lett till höjda löner och en koppling mellan prestation och ersättning.
- Det har inte blivit rätt. Den lokala lönebildningen har inte alls levererat vad den förväntades. Vår erfarenhet är att det blivit precis tvärtom, säger Metta Fjelkner.
- Det är klart att våra medlemmar undrar varför vi inte värderas på samma sätt som sophämtarna. Och hur ska vi locka unga till läraryrket när de ser löneläget och bristen på löneutveckling?
Hon medger att facket inte kan svära sig fritt från ansvar men anser att problemen började när lönesystemet lades om i mitten på 90-talet.
- Sedan dess har vi fått försöka rätta till de fel som uppstod då.
I det avtalet lovades lärarna 10 procent mer än andra grupper och löneökningarna skulle knytas till "skolutveckling". Så blev det inte.
- Skulle vi säga "skolutveckling" nu skulle våra medlemmar jaga i väg oss, säger Metta Fjelkner.
Men trots besvikelsen över löneutvecklingen vill inte Metta Fjelkner riva upp systemet i grunden. Gammaldags lönetariffer är inget hon strävar efter. Däremot måste garantierna för utfallet bli bättre och reglerna för vad man gör om man inte kommer överens på lokal nivå måste bli tydligare.
Att nästa avtalsrörelse sammanfaller med valet ser hon snarast som en nackdel, trots att hon tänker göra sitt bästa för att väcka opinion för höjda lärarlöner. Det är många som kommer att pocka på uppmärksamhet och det är inget som säger att politikerna hellre satsar på lärare än på anställda inom vård och omsorg.
I en kartläggning har Lärarnas Riksförbund försökt hitta skillnader mellan lärarlöner i kommuner med olika politisk majoritet. Men det finns inga sådana samband.
- När alliansens politiker talar om att satsa på läraryrket så är det bara tomma ord, säger Metta Fjelkner.
Förhoppningen att friskolorna skulle höja löneläget har också kommit på skam. Skillnaderna mellan friskolorna är stora, men det genomsnittliga löneläget är något lägre än i de kommunala skolorna.
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Bli en bättre säljare med Dale Carnegie
Dale Carnegie i Stockholm - Vi skapar framgångsrika människor och företag. Kurser i ledarskap,...
-
Kundservice
Outsourcing inom kundservice och telemarketing.
-
Letar du säljare?
Servicestart - Hitta företag & få en offert på tjänsten du behöver.
