– Regeringen vill dels komma åt skevheten på arbetsmarknaden och dels göra det billigare för företag att friställa arbetare, säger Niklas Bremberg, statsvetare vid Stockholms universitet.

När den spanska regeringen, ledd av Partido Populars Mariano Rajoy, lägger fram sin arbetsmarknadsreform är det i skuggan av skyhöga arbetslöshetssiffror. Vid slutet av 2011 låg Spanien i topp bland euroländerna med en arbetslöshet på 23 procent. Bland unga har arbetslösheten stigit till över 48 procent, enligt europeisk statistik.

Mariano Rajoy sade tidigare i veckan att arbetslöshetssiffrorna väntas öka ytterligare under året och att reformen kan leda till storstrejk.

Spanien har länge dragits med en tudelad arbetsmarknad där en stor grupp har livstidskontrakt, ofta, men inte nödvändigtvis, inom statlig sektor. Den andra stora gruppen på arbetsmarknaden är anställd på visstidskontrakt inom till exempel byggsektorn och jordbruket. Där drabbas arbetarna fortast och hårdast i kristider.

– Arbetsmarknadsreformen har egentligen pågått sedan 80-talet utan att man fått bukt med den. Vid varje kris har strukturen på arbetsmarknaden slagit mot folket, säger Niklas Bremberg.

Att bli av med personal har tidigare stått företagen dyrt. För varje inarbetat år fick den anställde 45 dagars lön vid avsked. Den här nivån sänks ordentligt till 33 dagar enligt tidningen El Pais för att göra det billigare för företagen att anpassa arbetsstyrkan efter konjunkturen.

Det ska bli lättare att frångå de olika kollektivavtalen som finns i olika sektorer för att skapa mer individanpassade avtal. Dessutom vill regeringen underlätta för företagen att anställa unga genom erbjuda företagen olika sorters premier.

De nya reformerna underminerar de spanska fackförbundens inflytande och ger företagen större makt.

– Fackförbunden är ilskna över att de inte blivit konsulterade. Samtidigt har de inte ännu hotat med generalstrejk, men det är inte omöjligt, säger Niklas Bremberg.

Hur hårda reformerna verkligen blir är ännu inte klart. På hemmaplan har regeringen hittills skyndat långsamt och Partido Popular vill hålla en försiktig framtoning. Åtminstone fram till de regionala valen i Andalusien i mars. Innan dess tror inte Niklas Bremberg att vi verkligen får se de tuffaste reformerna. Samtidigt har flera regeringsrepresentanter hörts säga till sina europeiska kollegor i Bryssel att åtgärderna kommer vara aggressiva.

Regeringen har heller inte varit helt överens internt. Vissa krafter har verkat för mjukare reformer medan näringsministern velat driva igenom mer radikala förändringar.

Vad tror du om den närmaste framtiden?

– Det mest akuta problemet är arbetslösheten. Produktiviteten är för låg jämfört med lönerna. Men jag är försiktigt optimistisk. De har en jättestor utmaning framöver, men på sikt kommer de klara ut det här, säger Niklas Bremberg.

Reformen är det sista steget i regeringens tre-stegsraket för att få ordning på ekonomin. Tidigare infördes ett nytt budgettak för staten och en bankreform som tvingar bankerna att öka sitt kapital för att skydda sig mot riskerna på bolånemarknaden.