Omröstningen i grekiska parlamentet om det kontroversiella sparpaketet gick till sist regeringen Papandreous väg, efter det att debattiden på onsdagseftermiddagen utsträckts med två timmar.
– Jag kommer att fullfölja denna politik oavsett vad det politiska priset blir för min egen del, sade premiärminister Giorgos Papandreou i sitt slutinlägg efter omröstningen.
Det var strax efter klockan tre på onsdagseftermiddagen som beskedet kom att parlamentet röstat för sparpaketet, som beskrivs som ett stålbad för hela nationen. Omröstningen om paketet hade flyttats fram två timmar till följd av alla långa, ibland känslofyllda debattinlägg som föregått Papandreous slutanförande.
I ett av dem förklarade Elsa Papadimitriou från det ledande oppositionspartiet Ny demokrati att hon stöder regeringens stålbad. Hon gick därmed emot partilinjen – och uteslöts omedelbart ur partiet. Papadimitriou blev den fjärde parlamentsledamoten att ta steget att bli oberoende, efter att ha gått över till regeringens linje.
155 ledamöter röstade för regeringens åtstramningar medan 138 röstade nej. Fem avstod från att rösta och två deltog inte i omröstningen. Det blev som väntat ett avhopp från regeringspartiet Pasok, men det vägdes upp av att även motståndarsidan förlorade en anhängare.
Omröstningen gäller ett fyraårigt åtstramningspaket på 28 miljarder euro samt privatiseringar (bland annat försäljningar av statliga bolag) för cirka 50 miljarder euro.
TT:s utsände träffade Michalis Karximakis, generalsekreterare för regeringspartiet Pasok, efter parlamentsbeslutet.
– Det råder ingen tvekan om att vårt program kommer att göra livet svårare för en del. Men det är nödvändigt. Inte bara för Grekland, utan även för eurozonen. Det är vår patriotiska plikt att genomföra detta, säger han.
Enligt Karximakis borde en hel del av åtgärderna ha vidtagits för många år sedan. Han nämner effektiviseringarna i den offentliga sektorn som exempel.
I motsats till demonstranterna och oppositionen i parlamentet tror han att åtgärderna som nu ska genomföras kommer att falla väl ut.
– Vi räknar med tillväxt 2012, i slutet av 2012, säger han.
Grekland, med en arbetslöshet på 16 procent, är inför de nedskärningar som nu kommer inne på sitt tredje år med recession och beräknas i år få ett BNP-fall på kanske 4 procent.
Han beskriver regeringens krispolitik som ett reningsbad.
– Jag tror att både Grekland och eurozonen kommer att ta sig stärkta ur det här.
Den viktiga slutsatsen från krisen är enligt Karximakis att Europas politiska och ekonomiska institutioner måste integreras bättre.