Den statsfinansiella krisen i Grekland har vuxit till den största oroshärd som eurosamarbetet haft att hantera sedan euron infördes 1999.
Den gemensamma valutan har pressats hårt och räntetrycket på Grekland och andra euroländer med svaga statsfinanser — som Portugal, Irland och Spanien — har ökat drastiskt i takt med att kreditvärderingsinstitut sänkt Greklands kreditbetyg och marknaden höjt priset för att säkra sig mot en finansiell kollaps i Aten.
Nu planeras tre års stålbad för grekerna, med frysta löner, höjda skatter, försämrade pensionsvillkor och andra åtgärder för att dra ned på utgifterna och öka på intäkterna i statsbudgeten.
En effekt av stabilitetsplanen befaras bli en förlängd grekisk recession och en högre arbetslöshet än i tidigare redan dystra prognoser.
Exakt vilka åtgärder det blir är ännu föremål för förhandlingar inom den grekiska regeringen och med ledande oppositionspartier i det grekiska parlamentet.
Många är skeptiska till för hårda tag, då det befaras leda till våldsamma protester och en potentiell regeringskris.
- Vi kommer att spara 150—200 miljoner euro med frysta löner i den offentliga sektorn i år och dra in 1 miljard euro på en höjning av bränsleskatten, sade Greklands biträdande finansminister Filippos Sakinidis på onsdagen.
Tidigare har det även talats om privatiseringar på motsvarande 2,3 procent av BNP under en treårsperiod.
I sin rekommendation efterlyser EU-kommissionen fler detaljer om vilka budgetåtgärder den grekiska regeringen planerar för 2011 och 2012.
Samtidigt kräver kommissionen att Grekland inom en månad visar upp en kalender över de åtgärder som utlovats.
I stabilitetsplanen från Aten, skickad till Bryssel i mitten av januari, fanns enligt EU-kommissionen åtgärder som slopade skattelättnader, höjd skatt på alkohol och tobak och hårdare tag mot skattefuskare.
På utgiftssidan planeras utöver frysta löner även anställningsstopp 2010 och ett löfte om att begränsa nyrekryteringar av offentliganställda till en femtedel av de vakanser som uppstår därefter.
Regeringen har även utlovat att upprätta en buffertfond.
Greklands budgetunderskott ska enligt den nu godkända stabilitetsplanen från Aten dras ned under taket på 3 procent av BNP i EU:s stabilitetspakt till 2012, en ambition man delar med rader av europeiska regeringar som till följd av finanskris och recession bryter mot paktens regler.
Mest illa ute är dock just grekerna, vars underskott beräknas ha skenat iväg upp till 12,7 procent av BNP 2009, medan statsskulden vuxit till över 120 procent av BNP.