Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Stark tillväxt kan leda till överhettning

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett starkt år, med oväntat gynnsam avslutning – så kan man nu se tillbaka på Sveriges ekonomi under 2015. Under fjärde kvartalet steg BNP per invånare med hela 3,5 procent.

Det brukar svänga kraftigt i Sveriges ekonomi, både uppåt och nedåt. Nu visar Statistiska centralbyrån, SCB, att den svenska BNP-ökningen under 2015 blev 4,1 procent. För att hitta starkare siffror får man gå tillbaka fem år, till återhämtningen direkt efter finanskrisen.

Men denna gång handlar det inte om plötslig uppstuds efter en djup nedgång. I stället rör det sig om en gradvis uppgång som kommer på bred front. Exporten ökar, liksom investeringarna, samtidigt som hushållens konsumtion fortsätter uppåt

Ökade offentliga utgifter, till följd av flyktinginvandringen, bidrar också – men är inte avgörande för den stigande tillväxten. Under fjärde kvartalet har den ökade utrikeshandeln haft betydligt större inverkan på BNP-utvecklingen.

Konjunkturuppgången ser dock inte ut som den annars har brukat göra. Denna gång är det tjänsteexporten som ökar starkt, medan varuexporten stiger långsammare.

Uppgången i företagens investeringar gäller främst it och andra immateriella tillgångar, däremot inte byggnader och anläggningar. Bostadsbyggandet stiger också, men inte i samma tempo som tidigare.

Offentliga konsumtionen stiger dock snabbare, beroende på asylinvandringen.

 

Hushållens konsumtion domineras denna gång av bilinköpen. Men ökningen gäller betydligt mer, alltifrån telekomutrustning till livsmedel. Boendet drar däremot mindre pengar, delvis beroende på minskade energiutgifter.

Offentliga konsumtionen stiger dock snabbare, beroende på asylinvandringen. Sammantaget bidrar befolkningsökningen till att Sveriges BNP blir cirka en procentenhet högre än den annars skulle ha varit. Under fjärde kvartalet var BNP-ökningen 4,5 procent och räknat per invånare steg BNP med 3,5 procent.

Även med detta mått ligger Sverige långt framme, jämfört med andra länder. BNP-ökningen under fjärde kvartalet var 1,5 procent i euroområdet och i 1,9 procent i USA. De nordiska länderna, som är viktiga svenska marknader, växer också långsammare.

Sverige brukar beskrivas som en liten öppen ekonomi, med stort beroende av omvärlden. Men nu gynnas svenska tillväxten av svag kronkurs och extremt låga räntor. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion, samtidigt som starka offentliga finanser ger möjlighet till lånefinansiering av ökade utgifter för flyktinginvandringen.

Så kan det i längden inte fortsätta, eftersom Sverige i så fall riskerar överhettning som sedan leder till bakslag. Stora svängningar i ekonomin är inget att eftersträva. Men om detta ska motverkas är det Riksbankens och regeringens uppgift att utan dröjsmål hålla emot.

Läs mer. Svensk ekonomi
  • Sveriges ekonomi växer mer än väntat
    Svensk ekonomi växte med 4,5 procent under fjärde kvartalet 2015, enligt preliminära siffror från SCB. Det var betydligt högre än ekonomer hade väntat sig. Stefan Löfven (S) använder siffrorna som slagträ mot sina politiska motståndare.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.