80 miljarder euro, nästan 800 miljarder kronor, så mycket kommer Grekland få låna av euroländerna utspritt under en period på tre år. En betydlig summa pengar som för vissa innebär vinst i form av ränteintäkter, för andra förlust då landet självt kan behöva låna för att bidra. Runtom i Europa hörs nu reaktioner på det spektakulära lånet.

I Finland är folk förbannade. Finansminister Jyrki Katainen har fått utstå hård kritik både från opposition och allmänhet. Landets andel i hjälppaketet uppgår till 14,4 miljarder kronor och oppositionen kräver garantier för att lånet ska betalas tillbaka. Vänstern vill inte godkänna paketet överhuvudtaget och Pentti Oinonen från det EU-kritiska partiet Sannfinländarna menar att de som lånar ut borde få en grekisk ö i pant.

Bland den finska allmänheten finns det de som tycker att hela krisen talar för att den finska marken bör återinföras. Argumentet ”vissa saker var faktiskt bättre förr” hörs inte sällan i debatten. Andra vill att Finland avstår från paketet av rädsla för att det skulle innebära mängder av liknande grepp framöver. ”Snart kommer Spanien och Portugal tiggandes”, säger man då.

Slovenien, som införde euron 2007, har det redan tufft ekonomiskt och kommer att behöva låna pengar för att bidra med sin del av räddningspaketet, 3,7 miljarder kronor.

Opinionen låter sig inte övertygas om fördelarna med finansminister Franc Krizanics plan. Lån på den internationella marknaden ska ge pengar som i sin tur lånas ut till högre ränta.

– Alla undrar hur det ska gå för oss, varför ge till någon annan när vi behöver det själva? Säger Micha Jenko, journalist på tidningen Delo i Slovenien till DN.se.

Han berättar att det samtidigt finns en liten opinion som säger att medverkan i krisplanen är en nödvändighet för att försvara sin egen valuta.

– Men de flesta är förbannade och tycker att det är den Europeiska centralbankens fel. Den har inte tagit sitt ansvar och nu får alla andra sota för det.

Torsdagen i det tyska riksdagshuset präglades av förhandlingar mellan de olika partigrupperna. Förbundskanslern Angela Merkel vill till varje pris ha med det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, i stödaktionen för Grekland.
Säkert sneglade Merkel och hennes kristdemokrater på söndagens viktiga val i Nordrhein-Westfalen, Tysklands befolkningsmässigt största delstat.

Att ge Grekland krediter på 22 miljarder euro är omstritt i landet och att stå ensam bakom beslutet kan vara en nackdel i slutspurten. När frågan debatterades i onsdags deklarerade Socialdemokraterna att deras villkor för ett stöd var att regeringen också drev kravet på en skatt på finanstransaktioner. Bankerna tjänar på att eurostaterna säkrar de grekiska skulderna och då tycker Socialdemokraterna att finanssektorn också måste vara med att betala.

I debatten ifrågasatte Merkel om en sådan skatt vore det bästa verktyget. I förhandlingarna var det dock Kristdemokraternas regeringspartner, liberala FDP, som sade nej till transaktionsskatten. Socialdemokraterna kommer därmed att lägga ned sina röster. De gröna tänker dock rösta ja, medan Vänstern säger nej. Stödet är inte i fara.

Under våren har diskussionen annars handlat om Angela Merkels sätt att hantera krisen. Socialdemokraterna anklagar henne för att ha gjort det hela värre genom att ge intryck av att Grekland inte skulle få något stöd, vilket bara förstärkt spekulationerna mot euron.
Merkel tillbakavisar kritiken och säger att hennes avsikt varit att få till stånd en sanering av den grekiska ekonomin. Det var därför hon ville engagera Internationella valutafonden att leda diskussionerna med den grekiska regeringen, en ståndpunkt som Merkel till en början var ensam om.

Frankrike är det euroland, utöver Tyskland, som ska bistå med mest pengar till Grekland, 163,6 miljarder kronor. Men här är stämningen lugn. Det som genomsyrar debatten är, istället för ilska, en känsla av solidaritet med euron. Valutan ska räddas och det är inte mer med det. Till skillnad från de flesta andra är man inte heller speciellt rädd för att krisen ska spridas till det egna landet.

– Reaktionerna är lågmälda, man verkar ha accepterat regeringens beslut. I media tittar man mest på vad som händer i Tyskland, hur man väljer att fortlöpa där, och hur läget ser ut i Spanien och Portugal, berättar Sara Uddenberg på svenska ambassaden i Paris till DN.se.

Skulle den grekiska krisen sprida sig är Portugal, tillsammans med Spanien, det land som löper störst risk att dras ner i fallet. Nationen kommer att bidra med 20,1 miljarder kronor till lånepaketet.

Diskussionen i portugisisk media betonar att det ligger i Portugals intresse att hjälpa Grekland. Samtidigt noterar man att landet, precis som Slovenien, kommer att behöva låna pengar för att genomföra planen. Detta till högre ränta än vad man själva kommer att kunna ta ut. Portugal kommer alltså att göra en förlust till skillnad från de flesta andra länderna som gör en liten vinst på utlåningen och det är förstås upprörande.

Men den stora debatten just nu handlar inte om lånepaket eller Grekland utan om landets egna stora sparpaket.