Riksgälden fick till följd av krisstämningen på penningmarknaden det billigaste tvååriga eurolånet genom tiderna på onsdagen, med en ränta under 0,93 procent.
Lånet på 1 miljard euro (cirka 9,1 miljarder kronor) övertecknades tre gånger, vilket - liksom den rekordlåga räntan - vittnar om hur stort intresset för svenska statspapper är i jakten på säkra tillgångar i skuldkrisens spår.
– Vi har fått uppgift om att detta är det billigaste syndikerade eurolånet som någon tagit, säger Thomas Olofsson, upplåningschef på myndigheten.
Lånet görs för Riksbankens räkning. Pengarna ska ingå i den bas av förstärkt valutareserv som lagts till efter finanskrisen 2008. Denna extra buffert av utländsk valuta uppgår i dagsläget till motsvarande 92 miljarder kronor.
Före krisåren uppgick Riksbankens valutareserv till cirka 200 miljarder kronor.
– Den ökade reserven skapar ett större förtroende för att Riksbanken klarar av att hjälpa bankerna om det skulle behövas, säger Olofsson.
Nästan hälften, 49 procent, av onsdagens emission köptes av utländska centralbanker, enligt Riksgälden. Därtill rör det sig främst om banker, företag och fondförvaltare som köpt papperna.
Geografiskt såldes drygt 30 procent till placerare i Norden, medan resten köptes av placerare i Europa, Asien och Mellanöstern.